- Project Runeberg -  Evangeliets segertåg genom världen /
400

(1902) [MARC] Author: Henry Ussing Translator: Pontus Sjöbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Då portarna öppnades - B. Framryckningen - Fortsättning. Missionsfrukter i Indien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 400 -

Tinevelli kastade 30,000 hedningar bort sina afgudar och bådo om
kristlig undervisning.

Men också utan nödens tvång hafva ganska ofta väckelser —
och det af betydligt omfång — uppstått bland dessa folk oeh bragt
tusentals människor under kyrkans hägn. I Tinevelli och
Travan-kor (på Indiens sydspets) hafva dylika jämt och ständigt egt rum,
och med omsorg vårdade af en kraftig mission (de bägge stora
indiska kyrkosällskapen och Londonmissionen), hafva de icke blifvit
resultatlösa, utan hafva efter hand medfört ganska blomstrande
kyrkliga förhållanden. År 1876 uppgick antalet kristne i Travankor till
50,000 och i Tinevelli till 55,000.

Den märkvärdigaste väckelsen bland folk ur de lägre kasterna
skedde bland Mandiga-folket i Telugu-landet. År 1836 började
de amerikanske baptisterna en mission i Nellur, men i många år
tycktes den vara utan frukt. Under det att sällskapets missionskarta
i Birma kunde uppvisa många »stjärnor» såsom märken för
missionsstationerna, såg man i Främre Indien alltjämt blott denna »den
ensamma stjärnans mission». De bägge missionärerna på platsen
arbetade med outtröttligt nit. Enär man emellertid ännu 1864 ej hade
fler än 25 döpte, beslöt styrelsen att nedlägga missionen; men den
ene kvarblifne missionären Jewett förklarade, att han i alla händelser,
äfven utan understöd, ämnade stanna kvar och dö bland teluguerna.
Då hade man icke hjärta i sig att uppgifva arbetet, utan utsände en
ny man »för att åtminstone bereda honom en kristlig begrafning».
År 1865 ankom J. E. Clouoh, och strax började skörden. En ny
station anlades i Ongole, och under loppet af sex år hade omkr.
4,000 personer blifvit döpta. Därpå följde en förfärlig tid med
öfversvämning, kolera och slutligen den stora hungersnöden. Clough,
som hade i Amerika varit ingeniör, fick af regeringen tillstånd att
anlägga stora kanaler, hvarigenom han skaffade tusentals fattige arbete
och föda. Till förebyggande af missbruk döpte missionärerna alls
ingen under hela denna tid, men sedan nöden var förbi, blefvo de
månge, som öfvergifvit sina afgudar och låtit sig undervisas, med
stor omsorg profvade, och oaktadt missionärerna utvalde blott de
värdigaste, döptes under hälften af juli månad 1878 8,691 personer,
hvaraf på en enda dag 2,222. Och rörelsen har fortgått sedan dess,

millioner till hjälp, var det ytterst få förmögne hinduer, som uppoffrade någonting, och
under det att europeiske ämbetsmän och missionärerna voro af alla krafter verksamme
för nödens lindrande, riktade sig månge hinduiske ämbetsmän på bekostnad af de
penningmedel, som de skulle förvalta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:17:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/segertag/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free