Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Vår egen tid - Ställningen pä missionsfältet i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
– 470 -
evangeliets utbredande, syndar häremot. Det är alldeles ögonskenligt,
hvilken utomordentligt stor betydelse det har för missionens stora
gemensamma sak, att hedningarne icke förvillas eller förargas genom
oenighet eller splittring bland de kristne inbördes, utan att de af
missionärernas uppträdande kunna få öppen blick för, att de många
olika gåfvorna och verksamheterna tjäna en och samme Herre.
Slutligen bör såsom en egendomlighet för vår tid nämnas, att
förbindelsen mellan missionshären ute på missionsfältet och
moderförsamlingarna i hemlandet har blifvit ännu innerligare och
framkallat en förut okänd växelverkan. Det är icke blott de
enskilde missionärerna, som allt emellanåt göra besök i hemlandet och
dymedelst väcka därstädes ny kärlek till missionen, eller från
hemlandet utsände inspektörer, som besöka missionsfältet och uppmuntra
och styrka arbetarne därute, utan missionärernas skara kan
samfälldt sätta kristenheten i rörelse, såsom då Kinamissionärerna vid
det gemensamma mötet i Shanghai (1890) utfärdade sitt stora upprop
om att erhålla ytterligare 1,000 missionärer under loppet af fem år.
Och män med andlig begåfning i denna riktning göra i våra dagar
missionsresor långt in i hednavärlden och kunna äfven under ett
kort besök komma att tala med hedningar i hundradevis. Detta kan
låta sig göra, tack vare den europeiska skolbildningen, som fått stort
insteg i flera land, och det engelska språket, som af denna grund
förstås af en stor mängd mera utvecklade hedningar.
Kyrkomissionen sände sålunda 1887 åtta betydande män till
Indien på ett besök. Från andra läger hafva män sådana som lörd
Radstock, Georo Müller och amerikanen Pentecoste gästat Indien
och utöfvat stor verkan, och sedan den unge amerikanen Luther D.
Wishard på en fyraårig resa jorden rundt hade undersökt universitet
och högskolor i de olika hednalanden, har John R. Mott (ifrån år
1895) planterat den frivilliga studentrörelsens banér inom alla
världsdelar, hållit gripande väckelsemöten för hedniske studenter både i
Japan, Kina och Indien och inom världsförbundet samlat de kristne
studenterna af hednisk härkomst.
Hvilken kolossal förändring inom alla förhållanden sedan den
nyare hednamissionens början betecknar icke detta, och hvilken
kristen ser icke däri en glimt af ryttaren på den hvite hästen och
märker kraften af de heliga orden: »segrande och för att segra»!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
