Sehlstedt i Ny Illustrerad Tidning / 1865 / 168:2 (1865-1874) Author: Elias Sehlstedt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjömannens Afsked

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Undersätsig och fast, Och har ruff och respekt; Håller snyggt som en qvast – Annars snarlik i hast Klöfverknekt. Om ursäkt! Han har haft äfventyr, Han som andra, gunås, Som på verldshafvet styr! Han blef gift, det förstås, Med en engel så blyg. Han var kär som en tok: Hvad den kärleken är För ett surr och besvär, För ett helvetestyg, Då man inte är klok – Uj! det känner jag nog! Jag ger kjortlarna hin. Men att frun från sin man Rymde bort med en ann Och i Petersburg dog – »Hör ej hit, sa’ Platin.» Det är tjugu år sen. Tiden rullar med fart, Som man känner förut. Men jag gillar kapten I hans fasta beslut Att ej gilja så snart. Nu är lotsflagg i topp. Nu skall ankaret opp. Det är just mitt humör! Vi ha ångbåten för, Som skall dra oss till sjös Ifrån stadslif och gräl, Ifrån stadsgård och möss, Ifrån krogar och stop. Jag hör styrmannens rop: »Kasta loss!» – O, farväl, Alla krabbor i land! Nu tar sjön mig om hand. O, farväl, sköna fädernestrand!

E. S–dt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>