Sehlstedt i Ny Illustrerad Tidning / 1867 / 87:3 (1865-1874) Author: Elias Sehlstedt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalaset

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En sig förtjust vid ster’oskopet sätter En tar en bok och slår den hop igen, En tar notis om några tjog porträtter: Hvem är det här? – Jo, det är den och den. Känd uti stan som sjelfva elegansen. Trippar en sprätt, för artighet i rop; Läspar en stund om sista Innocensen, Yppar att de haft snufva allihop. Matta bli snart konversations-försöken, Nu blir en bön förgäfves ej förspild: Flygeln slås opp, och en barmhertig fröken Sätter sig ned och sjunger Rosens bild. Sången är slut — och priffe med detsamma. Klockan, bevars, är snart treqvart till tolf. Magen käns svång, och alla ögon flamma: Skönt står ett bord med mat på salens golf. Titta! Här finn’s gudsgåfvor till att välja. Klang och gutår! Är det ej fint, så säg? Kom låt oss gå! — Ja blott jag hinner svälja: Nu har jag sväljt — nu kila vi vår väg!

E. S–dt.

––––––––

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>