- Project Runeberg -  Världsfreden /
46

(1900) [MARC] Author: Klas Pontus Arnoldson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På vakt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Otro.

bedrägeri. Våra rustningars påskyndande är det förnämsta medlet
som står oss till buds, om vi vilja förebygga en unionel explosion».
Obekymradt om alla nålstyng, har Sverge allt skäl att fortfarande
»kraftigt förbereda den nödvändiga uppgörelsen», med eller
utan svärdet.

Man ser, att det fins många namn på kriget och många
sätt att försvara det. Synnerligen upplysande är en
sammanställning mellan de tänkta lösningsförsöken, hvilka å svenskarnes
sida betecknas som »missgrepp», men å norrmännens sida som
»revolution» och tvingande orsak till blodig sammanstötning.

Att ej kunna sätta sig in i andra partens rättsåskådning och
undersöka tvistefrågorna från dess synpunkter, är ju en
anmärkningsvärd företeelse hos en framstående historisk skriftställare,
en man med högt anseende för insikter, klokhet och måtta.

I full öfverensstämmelse med hans syn på förhållandet till
näste granne står imellertid hela hans uppfattning af kampen för
tillvaron i allmänhet. »Hvem skulle icke hälst önska», säger han
vid annat tillfälle, »att klasskampen aldrig funnes till? Men denna
önskan är lika fåfänglig som förhoppningen om den eviga freden
mellan folken».

*



Fredsarbetet går sin gilla gång, medan dess vedersakare
tala och skrifva om det samma med ringaktning eller
misstro. Här tänker jag nu slutligen icke just på dem, som,
för att nyttja grefve Moltkes ord, anse att »utan krig skulle
världen ruttna bort» och att »kriget är det enda rätta medlet att
betrygga ett lands välbefinnande, oafhängighet och heder».
(Logiken var inte den gamle krigarens starka sida). Detta slags
motståndare torde åtminstone i vårt land vara skäligen oskadlige.
Men det gifves äfven här ett slags motståndare, skadligare än
alle andre, krigets egentlige uppehållare. Det är den sorten jag
åsyftar. Deras antal och inflytande är, dess värre, i alla land
ganska stort. De äro lätt igenkänlige. Den röda tråden i deras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sehop/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free