Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En öfversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
syntes honom därför, »att ett land, som så visat prof på fredens
välsignelser och på samma gång icke behöfver befara att
misstänkas för veklighet, vore i synnerligt gynnsamt läge att lyssna
till ett sådant förslag som det nu föreliggande», hvarför han
mottog det med glädje och tillfredsställelse.
En vecka senare, den 8 november, hölls under ordförande- Rörelsen
skap af markisen af Lorne, drottning Victorias måg, ett stort växer,
möte i London, bevistadt af månge framstående män. I sitt tal
betonade ordföranden, att mellanfolkliga tvisters biläggande genom
skiljedomstolar äfven har den fördelen, att ett dröjsmål blir
nödvändigt, hvarunder den första uppbrusningen hinner lägga sig.
Mötet uttalade sig enhälligt för adressförslaget.
Därpå följde flere liknande opinionsyttringar i England,
medan samtidigt i tjugu af nordamerikanska unionens största
städer höllos massmöten, som i endräkt och hänförelse anslöto
sig till saken, hvarjämte petitioner i samma syfte från skilda delar
af den stora fristaten insändes till presidenten och kongressen.
Uppmuntrade af dessa förberedande rörelser hos de båda
stora engelsktalande folken stälde sig Frédéric Passy och
åtskil-lige andre ledamöter af Frankrikes lagstiftande församling i spetsen
för åvägabringande af petitioner till franska regeringen med
uppmaning till henne att söka afsluta en skiljedomstraktat med
Nordamerikas Förenta Stater. En sådan skrifvelse, undertecknad af
112 deputerade och 16 senatorer, mottogs med stort intresse af
republikens president. Den 21 april 1888 väckte Passy och 44
andre deputerade i kammaren ett förslag med samma syfte.
Tanken fördes sedermera framåt på flere sätt, särskildt
genom en petition till Förenta Staternas president från tre
mellanfolkliga fredsmöten i Paris 23—30 Juni 1889.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
