Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En öfversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla de följder, som denna politik kan draga med sig, men
ingen olycka är större än likgiltig underkastelse under orättvisan
och därmed följande förlust af nationel ära». Detta budskap
satte eld i sinnena. Eggad och närd af de högpatriotiska
tidningarna, steg den krigiska stämningen i båda landen till en
sådan höjd, att faran för ett krig tycktes öfverhängande.
Men förnuftets röst gjorde sig snart gällande. Under Omslag,
allmän hänförelse beslöt ett stort möte i London, där John
Lubbock förde ordet, att öfversända en fredshälsning till Förenta
Staterna, uttalande förhoppning om en fredlig lösning af
Vene-zuelafrågan genom förordnande af en permanent skiljedomstol
för afgörande af engelsk-amerikanska tvistefrågor. Amerikanerna
svarade med liknande demonstrationer. Det liberala partiet i
engelska underhuset yrkade enhälligt på skiljedom. Öfver allt
började de upprörda vågorna att lägga sig. Ingen tviflade längre
på en fredlig lösning. Den gamla vänskapen gick luttrad ur elden.
Ännu gälde det blott frågan, hur gränsen mellan Venezuela
och britiska Guyana skulle dragas. Men plötsligt upptog lord
Salisbury såsom sitt eget förslag fredsvännernas länge förfäktade
plan om en traktat mellan Storbritannien och Förenta staterna,
gående ut på upprättandet af en allmän skiljedomstol för
afgörande af alla slags tvistefrågor mellan de två staterna, hvarigenom
alla krigiska sammanstötningar i framtiden kunde undvikas.
Samtidigt framkom nordamerikanske utrikesministern Olney med ett
förslag i samma syfte. Under sommaren 1896 offentliggjordes
innehållet af både Salisburys och Olneys utkast. I åtskilliga
punkter rådde olika åsikter mellan de bägge statsmännen, men
meningsskiljaktigheterna voro dock icke större än att man bestämdt
hoppades, att fortsatta underhandlingar snart skulle medföra ett
gynsamt resultat.
I hvarje fall hade man kommit hvarandra närmare i
Venezuela-frågan, som varit nära att framkalla ett fruktansvärdt krig. Efter
ytterligare tillmötesgående å ömse sidor afslöts en
skiljedoms-traktat mellan Storbritannien och Venezuela, som den 2 februari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
