Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En öfversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Afrustning.
krafter trygga freden, så lär man visserligen i följd af deras natur
icke kunna vänta, att de omedelbart skola uppfylla sitt föregifna
ändamål. Men å andra sidan vore det kortsynt att förbise deras
betydelse i den småningom försiggående utvecklingen af de
särskilda nationernas intressen till gemensamma europeiska
angelägenheter. Ett tecken i denna riktning är det förslag, som flere
deputerade i början af 1888 väckte i österrikiska riksrådet, gående ut
på att regeringen, efter att ha inhämtat ungerska regeringens
samtycke, skulle inleda underhandlingar med Tyskland, i syfte att
tysk-österrikiska alliansen skulle antagas af de förbundna staternas
riksförsamlingar och på författningsenligt sätt införlifvas med
bägge rikenas grundlagar.
Att Italien här icke nämnes, lär väl ha sin grund i tvifvel
på varaktigheten af dess fasta anslutning till förbundet — ett
tvifvel som sannolikt föga rubbas af tyske käjsarens hälsning till
Crispi på dennes 80-årsdag den 4 oktober 1899, hvari det heter bl. a.:
»Jag tager en liflig del i denna fäst, hvilken förlänar eder långa
ärofulla lefnadsbana en särskild glans. Var öfvertygad, att jag
aldrig skall glömma det värdefulla medarbete, som eders excellens
egnade det fredsvärk, hvilket så nära förbinder Italiens intressen
med Tysklands.»
Det österrikiska förslaget lär af flere skäl antagligen icke
få någon praktisk påföljd. Men det är värdt att bemärkas såsom
en af dessa smärre förebådande tankar, hvilka tid efter annan visa
oss rätta vägen till gemensamt mål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
