- Project Runeberg -  Världsfreden /
127

(1900) [MARC] Author: Klas Pontus Arnoldson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En öfversikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för att den fredliga organisation af folkens samhälle, som vi
åsyfta, skall kunna ernås».

*



I sin förut antydda neutralitetsmotion anför Hedin den Hilty.
sveitsiske historikern och rättsläraren C. Hilty, professorn vid
universitetet i Bern, såsom en framstående talsman för de smärre
staternas sammanslutning till ett permanent neutralitetsförbund.

Hilty yttrar (Politisches Jahrbuch der Schweizerischen
Eidgenossen-schaft 1893. S. 215 ff.):

En annan, enligt vår mening utsiktsrik fråga är ökandet af de evigt
neutrala staternas antal, och upprättandet af en förbindelse dem imellan,
hvilken blefve ett värkligt fredsförbund. Det gifves nu blott tre sådana
stater i Europa, men hvilkas europeiska bestånd som sådana evigt neutrala
länder hvilar på ganska olika dokument från olika tid, och hvilka ej hafva
någon förbindelse sins imellan. Ja, man har ännu år 1889 gjort den föga
tröstande erfarenheten, att ganska inflytelserika röster då försökte att
ifrågasätta just denna eviga neutralitet, som öfver hufvud är ett folkrättsligt ännu
föga faststäldt begrepp. Äfven den enkla neutralitetens rättigheter och plikter
äro ännu ej så faststälda, som de nödvändigt borde vara. . . Men det gifves
sannolikt äfven andra stater i Europa, än Sveits, Belgien och Luxemburg,
som skulle önska att vara evigt neutrala, om detta vore möjligt att
åstadkomma genom ett tillfredsställande folkrättsligt erkännande, och hvarför skulle
det ej vara händelsen? Hvilken fördel för Europas fred, om en gång blott
ett ringare antal stater, i stället för såsom nu det stora flertalet, ännu
åter-stode, som för den större själfbestämningens skull undandroge sig denna
ständiga neutralisering och framgent utgjorde undantaget, icke regeln, men
gentimot hvilka alltid stode ett kraftigt och varaktigt fredsförbund af de evigt
neutrala, för de förres eget folk ett ständigt föredöme af ett annat och
måhända bättre statstillstånd! Det förtjänar kallas rent af en dåraktighet af
de redan nu evigt neutrala, att de ej längesedan förenat sig till ett slags
ömsesidig garanti, af åtminstone teoretisk art, mot alla angrepp och därmed
tagit initiativet till vidare främjande af ändamålet. — Belgien t. ex. borde
år 1889 i sina publicistiska organ hafva mycket bestämdt tagit position mot
den Bismarckska anfäktelsen af den sveitsiska neutraliteten; men Sveits rönte
då, från båda sina med-neutrala, äfven teoretiskt, blott ganska ringa
understöd. — Detta vore mera förhoppningsfullt än allt annat, som vi tills vidare
kunna göra för den eviga freden. Äfven här erbjuder Edsförbundets historia

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sehop/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free