Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En öfversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samfolkliga
lagstiftare
-möten.
Kongresserna anordnas af den internationella fredsbyrån i
Bern, världsfredsbyrån, som förbereder årsmötenas program,
utgifver deras förhandlingar, värkställer deras beslut och på flere
andra sätt bildar ett föreningsband mellan föreningar och enskilda
personer, som värka för fredsaken.
Den andra församlingen (29 juni—1 juli), en
interparlamen-tarisk konferens, som bestod uteslutande af lagstiftare från många
land, hade att uttala sig mera bestämdt om värksamma åtgärder»
enkanneligen om bästa sätten att få till stånd skiljedomstraktater
mellan vissa stater och statsgrupper. Resolution fattades i denna
riktning, jämte det mötet uttalade den önskan, att alla fördrag i
särskilda ändamål, såsom handelstraktater, fördrag om den literära
eganderätten m. m. må förses med en viss bestämmelse om
skiljedom för deras tolkning och tillämpning. I en annan
resolution framhölls nödvändigheten att påvärka valmännen i de
särskilda landen för val af fredsvänlige folkrepresentanter.
Med denna interparlamentariska konferens, detta
mellanfolkliga riksdagsmannamöte, stå vi inför en betydelsefull organisation,
närmast föranledd af det kraftiga uppslag till samarbete mellan
Amerika, England och Frankrike, hvarom jag i det föregående talat.
Sedan deputationen för de 270 parlamentsledamöterna hösten
1887 fullgjort sitt värf i Amerika och där uppväckt en rörelse,
som utbredde sig öfver hela amerikanska världsdelen,
sammanträdde engelske och franske folkrepresentanter till ett möte i
Paris den 31 oktober 1888 och beslöto där å egna och flere
hundra frånvarande kamraters vägnar, att ett möte med ledamöter
af så många riksförsamlingar som möjligt skulle ega rum under
världsutställningen 1889.
Beslutet värkstäldes. Den 29 juni sammanträdde i Paris 98
riksdagsmän från Belgien, Danmark, England, Frankrike, Italien,
Liberia, Nordamerikas Förenta Stater, Spanien och Ungern. Tre
hundra ledamöter af olika riksförsamlingar hade uttalat sin
anslutning till mötesplanen. Förhandlingarna leddes af Jules Simon.
Mötet fattade flere resolutioner, afseende skiljedomsidéns tillämp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
