- Project Runeberg -  Världsfreden /
186

(1900) [MARC] Author: Klas Pontus Arnoldson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt folk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Buddhismen.

Ej häller fins anledning betvifla, att han sökt frid först hos
brahmanerna och därefter i ett enskildt botgörarlif, men slutligen
funnit den i en inre betraktelse, hvari man uppgår med hela sin
själ och hvilken blifvit hans lärjungars kännemärke. Hans färder
i tiggardräkt, hans predikan, att alla, som efterföljde honom häri,
skulle förlossas från sjukdom, plågor, ålderdom och död, samt
att de skulle eftertrakta Nirvåna som sitt högsta mål, det djupa
intryck, som denna lära gjorde på människor af alla klasser, det
motstånd, som han mötte hos många andra, hans lärjungars
trofasta hängifvenhet samt de få enskildheter, som berättas om hans
död — allt detta kan icke tillhöra diktens värld. Och det är nog
för att — hvilket värde man än må tillerkänna hans lefnadsfilosofi

— i Gåutama visa oss en man, som af värklig öfvertygelse och
deltagande med sina likar underkastat sig ett lif af umbäranden
och själfförsakelse i ändamål att förvärkliga en stor tanke och
arbeta på mångas frälsning.

*



Att det värkligen funnits en historisk personlighet,
somlef-vat och lärt i Buddhas anda, därom råder nu mera i allmänhet
icke något tvifvel. Osäkerheten gäller egentligen blott vissa drag
samt biomständigheterna i hans lefnadshistoria. Hufvudsaken
blir ju alltid att söka rätt förstå hans lära eller mera egentligt
buddhisternas lära, innan sägnen och teologien gjort henne nära
nog oigenkänlig. Men hvarken Gåutama själf eller hans
samtida lärjungar nedskrefvo sina lärosatser. Först flere hundra år
därefter blef hans lära af arahaterna nedskrifven på palmblad,
sedan hon, likasom brahmalärorna, genom oaflåtligt upprepande,
ord för ord, fortplantats från släkte till släkte. Att nu bestämma,
hvad af buddhismen tillhör mästaren eller lärjungarne, lär nog
öfverskrida möjlighetens gränser. De särskilda uppgifterna röja
här flerstädes en olika uppfattning.

Utmärkte forskare i de buddhistiska urkunderna — en E.
Burnouf, en C. F. Koeppen, en S. Hardy m. fl. — röja på många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sehop/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free