- Project Runeberg -  Världsfreden /
192

(1900) [MARC] Author: Klas Pontus Arnoldson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt folk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hufvudsak.

sig, att icke mindre än 60,000 bland dem antingen voro okunnige
om Buddhas lära eller ock hyste »kätterska» åsikter. Dessa
utstöttes ur församlingen. Och Maudgaliputra utvalde ett tusen
samvetsgranne och fromme präster för att återställa läran i hennes
oförfalskade skick.

Nu förklarades tillika, att alla människor, hvilket stånd eller
folk de än tillhörde, äro bröder och pliktiga att broderligt bistå
hvarandra. Därför skulle ock för alla predikas läran om försakelse
och förbarmande samt om befrielse från hvarje smärta och
hvarje omfödelse.



Under buddhismens olika utvecklingsskeden förblef
sedeläran städse hufvudsak, dogmen bisak. Och stiftarens stränga
morallära hålles ännu af den sanne buddhisfen i helgd såsom
det högsta i hans religion. Vi erinra oss, att denna lära lägger
vikt ej allenast på gärningarnas yttre beskaffenhet, utan därjämte
och ännu mera på sinnelagets renhet. Prästandan och
värkheligheten, som senare tillkommo, voro främmande för henne.
Uppoffrande kärlek till medmänniskor, till allt som har lif och anda,
stränghet mot sig själf, tämjandet af de egna lidelserna voro, som
vi sett, hufvuddragen i denna lära,

»Få trosläror», säger Burnouf, »hvila i själfva värket på ett
så ringa antal dogmer, ja, det gifves icke en gång många andra,
som pålägga sunda förnuftet så små offer. Jag talar här i synnerhet
om den buddhism, som synes mig vara den äldsta, hvilken nästan
helt och hållet består af högst enkla sederegler och för hvilken
det var tillräckligt tro, att Buddha varit en man, som uppnådde
en hög grad af intelligens och dygd, hvilka hvar och en bör
föresätta sig såsom mönster för sitt lefverne.»

Att sedeläran stälts så högt öfver dogmen, däri ligger helt
säkert buddishmens största styrka, genom hvilken hon kunnat
tygla många vilda folkstammar och höja flere af dem till en viss
grad af kultur. Men icke blott för barbariska mongolstammar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sehop/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free