Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De forne iranernas lefnadsätt var högst enkelt. Deras Lefnadsätt.
dräkt bestod endast af hudar eller väfnader af hår eller ull, som
tillvärkades af kvinnorna, deras föda af bröd, vegetabilier, köttet
af deras hjordar och mjölk, som i Avésta företrädesvis prisas
såsom en god dryck.
Lika enkelt var deras samhällsskick. De hade länge inga
egentliga städer, utan endast befästade byar. Hvarje sådan by
utgjorde ett samhälle för sig, inom hvilket funnos präster, krigare
och åkerbrukare. Dessa voro de tre iranska stånden. Åkerbrukarne
voro vanligen tillika herdar. Särskilde handtvärkare funnos icke
förr än en i senare tid. Någonting motsvarande shudrakasten hos
inderna finner man icke hos iranerna. Ehuru dessa visserligen,
liksom inderna, hade både sin präst- och krigareadel, stod denna
dock ej så strängt skild från det öfriga folket, som hos inderna.
Någon kastbildning uppkom aldrig hos iranerna. För öfrigt finner
man äfven i Avésta spår af stamförfattningen. Där omtalas så
väl föreståndare för särskilda byar eller borgar som herrar öfver
landskap och konungar öfver folk, hvilkas myndighet dock synes
varit begränsad af folkförsamlingar. Något envälde antydes Samhälls-
ingenstädes. skick.
Bland fredliga yrken stod åkerbruket i högsta anseende.
Flerstädes i Avésta lägges synnerlig vikt på förtjänsten att odla
och bruka jorden. Om hon ej brukades, blef hon missnöjd. 1
allmänhet fäster iranernas heliga bok mycken vikt vid ett
arbetsamt lif hos alla samhällsklasser, äfven de högsta. Att dessa
föreskrifter iakttogos, visa flere exempel, anförda af åtskillige
författare, att konungar, satraper och andre förnäme perser själfve
arbetat i de lustgårdar, de låtit anlägga (Gobineau, Histoire des
Perses m. fl.).
Familjelifvet och åkerbruket ställas i Avésta i nära förbindelse
med hvarandra. Jorden är mest förnöjd, när en man på den
samma uppför en boning, hvari han inför en hustru, och hvilken
han sedermera omgifver med sädesfält samt fyller med sädeskorn
och en talrik afkomma. Äktenskapet prisas såsom något högst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
