Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riktning och förkunnade i öfverensstämmelse därmed äfven
själavandring, följaktligen ock ett lif efter detta.
Caesar berättar i sina anteckningar om galliska kriget, att
desse lärare, druiderna, voro präster, domare, läkare, siare och
skalder, och att de jämte andra företräden voro befriade från att
erlägga skatt och deltaga i krig. Dessas högste myndighet var
en på lifstid vald öfverdruid. De utgjorde icke en ärftlig kast.
Deras inflytande var dock mycket stort. 1 Gallien samlades de
årligen på bestämd tid och plats för att afgöra tvister och skipa
rättvisa. Alla böjde sig för deras visdom, som ansågs vara högre
än de grekiske filosofernas. Och folket lyssnade, än med andakt,
än med hänförelse, till deras gripande skaldekväden. De voro
kännare af förstoringsglas och djupt invigde i stjärnkunskap, ej
blott såsom teckentydare, utan värkligen ock såsom insiktsfulle
astronomer, hvilket framgår af bl. a. deras noggranna tidräkning.
Deras skriftecken röjde likhet med de grekiska bokstäfverna. I
egenskap af präster förrättade druiderna gudstjänsten på höga
bärg eller i mörka eklunder, stående framför altaret, hvitklädde,
med eklöfskrans på hufvudet.
Druidernas politiska betydelse inskränktes med tiden mer Adeln,
och mer af ett krigiskt riddarestånd. Detta uppkom som följd
af ett allt mer utbildadt vasallförhållande, hvarigenom riddarnes
makt och rikedom ständigt tilltogo. Jämsides därmed sjönk folket
småningom ned i ett tillstånd, som närmade sig träldom. I spetsen
för talrika väpnade följen drogo hufvudmännen för de adliga
ätterna omkring, öfvande våld och orätt, förtryckande menige man
och upphäfvande all lag och ordning, icke minst genom inbördes
blodiga strider. Redan under århundradet närmast före vår
tidräkning var det gamla druiddömet störtadt af krigareadeln. Vid
tiden för Caesars uppträdande, då de galliske kelterna voro delade
i fylken, lågo dessas mäktigaste herrar i vilda strider sins imellan,
hvilket i hög grad underlättade den romerske härförarens segrar.
Imellertid voro kelterna ännu på denna tid i kultur lika
mycket öfverlägsne sina germanske som de voro underlägsne sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
