Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon under sin mans myndighet, såsom enka under sin äldste
sons eller sin mans närmaste släktings eller någon af mannen i
lifstiden utsedd förmyndares. Äfven såsom enka kunde hon aldrig
utöfva förmynderskap, icke ens öfver sina egna barn.
Äfven slafvarne räknades till familjen. Vid sitt inträde i
huset införlifvades de med den samma genom att ställas framför
härden, där husgudarnes bilder hade sin plats. Också deras
invigning i hushållet skedde under vissa religiösa bruk.
Genom det på religionen fast grundade husbondeväldet (som
Samhälls-dock med tiden försvagades mer och mer) skulle de grekiska
bildning-samhällena från början få en stark religiös prägel. Husfadern,
van att inom sitt hushåll styra allt efter sin vilja, skulle icke utom
det samma böjt den under en annans, utan särdeles viktiga
anledningar och ej häller utan öfvertygelsen, att äfven denne andres
välde hvilade på religiös grund. Man ser, hur ur hushållet efter
hand utbildar sig samhället och hur denna utbildning alltid
fortgår hand i hand med en utbildning äfven af de religiösa begreppen.
Första steget i denna utbildning var hushållets (oikos)
öfver-gång till en släkt (genos), en förening af flere hushåll med
gemensam stamfader. Hvarje sådan släkt hade sin gemensamma
gudsdyrkan, som skilde sig från hvarje annan släkts. Husfadern för
äldsta grenen var släktens öfverhufvud och förestod de
gemensamma offren. Hans myndighet öfver släkten synes ock varit
endast religiös, jämte det han var ordförande vid de särskilde
husfädernas öfverläggningar om släktens gemensamma
angelägenheter. Samma förhållande återfinner man bland de indiske och
iranske arierna, så väl som bland de italiske, hvaraf man kan
sluta, att släktinstitutionen varit hos den ariska folkstammen
ursprunglig och föregått dess spridning samt fortvarat länge,
innan deras öfriga samhällsinrättningar utbildades på olika sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
