Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vårt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kolonierna.
det icke svårt att från allt deltagande i statsväsendet utestänga
det till arbetet hänvisade och med förakt behandlade folket
(demos), bönderna, handtvärkarne och sjömännen. Först då den
tilltagande handeln och slöjderna bland folket utbredde välstånd
och bildning, och exemplet af kolonierna, som under sin
borgerliga likhet i rättigheter härligt uppblomstrade, värkade tillbaka på
moderlandet, först då blef herreståndets makt efter hand bruten.
I själfva värket fortgingo dock slitningarna mellan adels- och
folkväldet under större delen af Greklands historia.
*
Kolonierna utgjorde en väsentlig del af den grekiska världen.
De kommo naturligtvis till i främsta rummet som följd af
öfver-befolkning här och hvar hemma i Hellas. Deras antal uppgick
redan 600 år före vår tidräkning till 250. De voro anlagda kring
Svarta hafvets kuster, i mindre Asien, på Krim, Kreta och Cypern,
på Nordafrikas kust, i Syditalien och på Sicilien, i södra
Frankrike och östra Spanien. Man har uppskattat samtlige greker 100
år senare till minst 20 millioner, hvaraf ys bodde i moderlandet.
Den grekiska kulturen blef sålunda vidt utbredd öfver många
land. Nybyggarne medförde hemlandets språk, seder och religion,
och vårdade detta arf med vördnadsfull trohet. Men för öfrigt
lefde de ett själfständigt lif.
Särskildt de joniska kolonierna — tolf med hvarandra löst
förbundna städer — utmärkte sig genom handel, konstflit och
allmänt välstånd. Bland dem gaf Miletos — framstående lika
mycket för sin omvårdnad af konst och vetenskap som för sin
vidsträckta handel och sitt sjöväsende — upphof åt icke mindre
än 80 nya städer. Från Miletos härstammade Tales och flere
andre af Greklands lärde och skriftställare. Efesos, en annan
af de joniska kolonierna, inneslöt ett af »världens sju undervärk»,
det härliga Artemistämplet, äldre än själfva staden, uppbrändt
356 f. Kr., men sedan återstäldt i ökad prakt och storhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:18:32 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sehop/0296.html
