- Project Runeberg -  Världsfreden /
310

(1900) [MARC] Author: Klas Pontus Arnoldson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt folk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den för romarne mest egendomliga gudagestalten var Janus,
den ljuse, klare guden med de två anletena, sommarguden, som
inleder dagen och sedermera året. För grekerna var denne gud
nästan okänd. Hos romarne stod han i högt anseende. Man
stälde honom i den äldsta tiden nära nog lika högt som Jupiter.
Man tillskref honom de mänskliga ödenas växling äfvensom vårt
släktes kultur genom åkerbruk, konst och religion.

Romarne hade för sed att akta på förebud vid allt hvad de
gjorde. Därför var början vid hvarje företag något viktigt. Var
denna god, så kände man sig viss på en gynsam utgång. Janus
var gud för en lycklig början, och på hans bistånd berodde ock
en god fortgång. Han öppnar och sluter allt och sitter icke
blott vid jordiska ingångar, utan äfven vid himlens portar. Man
firade till hans ära den första dagen af den efter honom
uppkallade januari månad såsom varande början till det nya året.
Hans präster offrade på tolf altaren åt honom, såsom den där
öppnar hvarje månad och anropade honom såsom dagens öppnare
hvarje morgon. Till och med då man offrade åt andra
gudomligheter, ihågkom man honom med gåfvor af vin, kakor, rökvärk
o. s. v. Vid början af såningen anropade honom landtmannen.
Åkallad blef han äfven, när ett krig skulle börjas.

Janus’ tämpel stod öppet, så länge Rom var invecklat i krig,
men tillslöts under stora högtidligheter, när en allmän fred inträdt.
Krigen följde dock så tätt på hvarandra, att detta tämpel under
de första sju hundra åren efter stadens uppbyggande endast tre
gånger var tillslutet. Det slutna Janustämplet var sålunda fredens
sinnebild. Dock fans en särskild gudomlighet för freden, af
grekerna kallad Eiréne, af romarne Pax, hvilken framstäldes såsom
en gudinna med en palmkvist, trampande under foten en
vapenrustning eller tillslutande Janustämplet. Den 30 januari firade
romarne alltid en fäst till Fredens ära.

I sagan framställes Janus äfven som en gammal konung,
hvilken i den äldsta tiden skulle ha kommit från Grekland till
det italiska landet och där infört gudstjänst och grundlagt tämpel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sehop/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free