Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Där blef han vördad som en gud, emedan han hade bevisat
människorna de största välgärningar genom att lära dem många
nyttiga ting.
Om Saturnus, utsädets gud, som också företrädesvis var
en romersk gudomlighet, berättas det, att han såsom grekisk
landsflykting kommit till Janus’ rike och där undervisade folket
i åkerbruk, trädgårdsskötsel och många där ännu okända konster,
hvarigenom det bortlade sitt råa lefnadsätt och vande sig vid
fred och ordning. Genom dessa välgärningar skulle han ha
vunnit ett sådant anseende, att Janus slutligen med honom delade
herraväldet öfver landet. Saturnus’ regeringstid prisades af skalderna Gnidålder,
såsom den lyckligaste. Under denna tid lefde människorna ett
sorgfritt lif i oskuld, frihet och glädje. Det var guldåldern —
en fredstid, som vi öfver allt påträffa i de gamla folkens sagor
och myter. I Saturnus’ tämpel förvarades statskassan och fälttecknen.
Till hans ära firade romarne årligen i december under
bullersamma lustbarheter en fäst, saturnalierna, som varade i fem till
sju dagar. Under denna tid rådde ingen skilnad mellan herrar
och slafvar, inga rådsförsamlingar höllos, och inga straff
värk-stäldes. Slafvarne gingo klädda i herredräkt och undfägnades
rikligen med mat och dryck. Barnen skänkte man bilder.
Mars var likaledes i främsta rummet en romersk
gudomlighet. Han hade sin motsvarighet i grekernas Ares. Ursprungligen
en sol- eller vårgud, sedan krigets gud, hade han i den senare
egenskapen ingen hög rang hos grekerna, hvarimot han just
såsom krigsgud var en af romarnes främsta gudomligheter.
Märkligt är dock, att myten förser honom med en afskräckande
syster, Er is, tvedräkten, ett kvinligt vidunder, som ilar framför
hans vagn, då han drager ut i krig.
En helt annan gudomlighet var Minerva — grekernas Aténe
— vishetens eller eftertänksamhetens gudinna. Detta är just den
latinska betydelsen af namnet Minerva, hvilket bestämdare än
Aténe uttrycker vida’ mer det andliga än det fysiska väsendet
hos morgonrodnadens gudinna. Denna kvinliga gudomlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
