Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prästämbetet.
följande ord: »Högtidsdagen är inne. Gifven akt på edra tankar
och ord, talen lyckobringande ord på denna lyckobringande dag.
Må intet gräl såra örat. Fjärran vare all träta. Uppskjut ditt
värf, ondskefulla tunga! Med balsamisk doft höje lågan sig från
altaret! Kläden eder i rena, fläckfria kläder, såsom det höfves
vid högtiden, och begifven eder till tämplen». Den som dödat
en människa hade därigenom blifvit oren och måste åter rena
sig, innan han fick på något heligt ställe träda fram inför gudarne.
Prästämbetet kunde efter häfdvunna stadgar innehafvas af
män eller kvinnor. Så voro hos romarne Vestas prästinnor
jungfrur, hvilka det ålåg att noga gifva akt på den heliga lampans
låga, att den aldrig slocknade. Hos grekerna var prästämbetet vid
Apollons orakel i Delfi anförtrodt åt en kvinna, hvilken
förkunnade gudasvaren (prästernas svar). Äfven andra gudar och i
synnerhet gudinnor betjänades af kvinliga präster.
Likasom andre maktsökare, köpte de manlige prästerna sina
ämbeten för stora summor och måste följaktligen vara mycket
rika, men något slags styrande herrar blefvo de aldrig i det forna
Rom. Gudstjänsten, som de upprätthöllo, var en
statsangelägenhet, utförd med noggrant bestämda ceremonier, afpassade för
en krigarstat, som de till sist nedläto sig att tjäna genom
käjsar-förgudning och förslafvande vidskepelse.
I den grekiska mytologien framträder det personliga i full frihet
och rik omväxling. Hos romarne därimot behärskas de religiösa
föreställningarna af nödvändighetsbegreppet, sträng ordning och
likformighet. Deras uppfattning af gudarne var torftigare och
mer knapphändig än grekernas. De hade ingen egentlig
gudasaga. En mycket utbildad kult var egnad åt familjens och
släktens skyddsandar. Sedermera tillegnade sig romarne hela den
grekiska mytologien, och deras gudomligheter uppgingo däri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
