Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vårt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bygnads-
konst.
fostran. Och ingen romare, som icke var mäktig grekiska språket,
kunde gälla såsom en bildad man.
Den grekiska literaturen studerades med lif och lust. Romarne
fördjupade sig däri med samma kärlek och vördnad som grekerna
själfve. Och med stigande beundran sågo de upp till de grekiska
skönhetsvärken, som de ypperste af Roms konstnärer sträfvade
att efterbilda.
*
På ett af konstens områden lyckades det värkligen romarne
att uppnå grekiskt mästerskap. Det var i bygnadskonst. Genom
en sinnrik förbindelse mellan kolonnsystemet och hvalfbyggandet
skapade romerske arkitekter en bygnadstil af beståndande skönhet.
Deras värk — tämpel och teatrar, cirkler och saluhallar, broar
och vägar af hvarjehanda slag, hamnanläggningar och tunnlar,
vattenledningar och afloppskanaler — ha under senare tider i
flere hänseenden icke kunnat öfverträffas. I medeltiden troddes
de vara skapelser af djäfvulen, då de i anseende till sin
storslagenhet synbarligen icke kunnat uppföras af människohänder.
Under republikens tid var Rom ingen vacker stad. En grek,
van att äfven i småstäder finna raka gator med kolonnader,
marmortämpel, förgyllningar, målningar och bildstoder, kunde vid
ankomsten till den romerska hufvudstaden ej dölja sin
öfver-raskning att finna dess prakt på intet vis motsvara dess makt.
Det imponerade väl genom sin storlek och det brokiga vimlet
på gatorna, men dessa voro trånga och slingrande, och husen
voro af tegel eller ännu tarfligare material. Grunden härtill var
hvarken brist på mynt eller bygnadsämnen. Både staten och
de förnäma familjerna förfogade öfver outtömliga tillgångar, de
grekiska bygnadernas skönhet var väl bekant, skicklige arkitekter
funnos i mängd och marmorbrotten lågo ganska nära. Enda
orsaken var det fäderneärfda bruket, strängt upprätthållet af den
allmänna meningen. Våra fäder bodde tarfligt, vi äro ej för goda
att göra sammaledes. Denna grundsats vidhölls under sekler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:18:32 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sehop/0322.html
