Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anus’ tiburtinska villa bland Sabinerbärgen, hvars park innehöll
kopior af bygnader och landskap, som under käjsarens resor
fäst hans synnerliga uppmärksamhet. Dess jätteruiner utbreda
sig ännu öfver x/4 svensk mil.
Smaken för det storartade röjde sig äfven i park- och
trädgårdsanläggningar. Hela fält voro planterade med en enda växt,
antingen blott rosor eller blott liljor eller blott violer. Parkerna
omväxlade med långa skuggiga alléer, stora, öppna fält, ringlande
bäckar, med där öfver slagna broar, höga terasser, den ena ofvan
den andra, vidsträckta perspektiv samt hvitglänsande bildstoder
och marmorkolonnader, som bröto sig mot de mörka löfmassorna.
Denna rikemännens praktlystnad beredde i synnerhet arki- Bildvärk.
tekterna, men äfven andre konstnärer, ett vidsträckt
värksamhets-fält. Statyer ensamma eller i grupper, fyllde tämpeltinnar,
tämpel-gaflar, nischer, interkolumnarier, trapphus, teatrar, basilikor, bad,
broportaler, broräcken, viadukter, stadsportar och triumfbågar.
Alla friser pryddes af reliefer och medaljonger, väggytorna af
målningar, taken af brokig stuck samt golfven af skimrande mosaik,
trösklar, takrännor, dörr- och fönsterposter — allt var öfversålladt
med bildvärk. Ännu i fjerde århundradet, efter flere förhärjande
eldsvådor, funnos i Rom, med dess offentliga parker, arkader och
alléer, som skänkte skugga och svalka under sommarhettan, otaliga
stoder af marmor och brons, prydande gator och torg. Deras
antal har man beräknadt till minst 10,000, hvartill kommo de
smärre bilderna inuti tämpel, bad, teatrar och privathus.
Konsten vände sig till hela folket, som naturligtvis icke
kunde undgå att röna inflytande däraf. Dess sålunda närda
skönhetsinne gaf det denna egna finhet i sättet att föra sig, som
ännu i dag är så kännetecknande för italienarne. Konstbehofvet
var lika allmänt som stort. De som ej hade råd att anlita
konstnärer och begagna silfver, brons eller marmor, höllo sig till
konst-handtvärkarne och de billigare materialierna. Skilnaden mellan de
rikes och fattiges bohag låg blott i materialet, ej i skönhetsvärdet.
Vid alla möjliga tillfällen tog man konsten till hjälp för att tolka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
