Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samlingsidé.
missnöjet i Grekland till utbrott. Tebanerna reste sig. Den store
talaren och frihetskämpen Demosthenes uppmanade atenarne att
förena sig med dem. För att hindra denna förening ryckte
Alexander i hastiga dagsmarscher ned till Grekland och stod
snart med sin här utanför Tebe, eröfrade staden, förstörde den i
grund (med undantag af den af honom högt beundrade skalden
Pindaros’ hus), lät nedhugga sex tusen af dess medborgare och
sälja de öfrige tebanske medborgarne med deras hustrur och
barn såsom slafvar. Öfverväldigade af skräck, underkastade sig
nu de andra grekiska staterna, hvilka erforo en mild behandling,
i synnerhet Atén.
Alexander hade gjort till sin uppgift att hämnas
perser-konungarnes eröfringståg mot Grekland, störta persiska riket och
grundlägga ett nytt världsrike, i hvilket väster- och österländsk
odling skulle sammansmältas och — genom nedbrytandet af
skiljemurarne folken imellan — ett folkens tidehvarf invigas. År
334 gick han öfver sundet Ffellesponten till Mindre Asien med
en här af 35,000 macedoner och greker. Sedan han vid Granicus
och Issos slagit Darius’ väldiga härar, ryckte han in i Syrien.
Bland de feniciska städerna gjorde endast Tyrus ett allvarsamt
motstånd. Det försvarade sig i sju månader. Retad af detta
långvariga uppehåll i sitt segertåg, tog den vredgade Alexander
en grym hämd. Han lät korsfästa en stor mängd krigsfångar
och sälja såsom slafvar större delen af de öfriga invånarne. Äfven
Gaza gjorde ett hårdnackadt motstånd och straffades lika strängt.
Judarne och egypterna underkastade sig frivilligt, de senare så
mycket hällre som det persiska militärväldet hos dem var i hög
grad hatadt.
Vid en af Nilens mynningar lade Alexander grunden till en
blifvande världstad, som han efter sitt namn kallade Alexandria,
och som snart skulle varda den förnämsta brännpunkten för
grekisk odling i österlandet. Därefter tågade han in i det inr6
af persiska riket. Efter den afgörande segern vid Arbela
fortsatte Alexander sitt härnadståg till Persiens gränsprovinser i nord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
