Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ost och öster, ja han gick öfver gränsen. Han trängde fram
öfver Indus i det nu varande Pendschab i Indien. Han ville
framtränga ända till Oanges. Men hans här, som tröttnat vid detta
rastlösa, aldrig slutande eröfringståg, tvang honom att återvända.
Detta tåg afsåg icke allenast Indiens eröfring. Det var nära
Vetenskaps-nog lika mycket en vetenskaplig expedition — den första man gynnaren,
känner, där en eröfrare omgifvit sig med kunnige män i alla
vetandets grenar, naturforskare, geometrer, filosofer, häfdatecknare,
konstnärer, för att undersöka och beskrifva detta märkvärdiga
land, om hvilket så många underbara sägner spridt sig bland
grekerna. Till omväxling med plundringar och förödelser, gick
Alexander fram med lämpor, så vida han trodde sig äfven därmed
kunna främja sina planer. Staden Sangala försvarade sig ihärdigt,
men togs slutligen med storm och jämnades med jorden, sedan
17,000 af dess försvarare stupat under belägringen och 70,000
blifvit tillfångatagne vid stormningen. I andra städer åter, hvilka
gåfvo sig utan motstånd, blefvo invånarne behandlade med
mycken mildhet.
Sedan Alexander återvändt från Indien, sysselsatte han sig
med storartade omgestaltningsplaner. Han ämnade göra Babylon
till hufvudstad för sitt ofantliga rike och söka åstadkomma en
sammansmältning mellan greker och macedoner å ena sidan, de
asiatiska folken å den andra. En stor bröllopsfäst, som han höll
för en mängd af sina krigare, hvilka gifte sig med persiska
kvinnor, liksom han själf med den sköna Roxane, skulle inviga
denna folkens förbrödring. Han ville ej behandla perserna såsom
ett underkufvadt folk, utan göra dem likställige med macedonerna
och grekerna. Olyckligtvis kunde Alexander ej bära en så oerhörd
framgång och upphöjelse som den, hvilken kommit honom
tillvålds-del. Efter det persiska rikets eröfring, förlorade han sin själs man»en.
jämvikt. Han vardt öfvermodig och despotisk och öfverlämnade
sig häjdlöst åt sina lidelser, i synnerhet åt dryckenskapen. Under
rusets invärkan begick han stundom upprörande dåd. Så t. ex.
dödade han vid ett dryckeslag sin vän Clitus efter en häftig ord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
