Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
romerska senaten och folket den smädligaste skymf. Skulle han
vara ung och ovan vid det ohyggliga handtvärket, skulle han
vid åsynen af den blodiga lekens fasor känna dödsångesten
sammanklämma sitt bröst och komma honom att fly, då motas
han af vakterna tillbaka med piskor och glödande järn, och den
förbittrade publiken tjuter: >Bränn honom! Piska honom! Hvarför
fruktar han? Hvarför vill han ej dö?» Också dö de fleste med
stoiskt lugn och vända frivilligt strupe eller bröst mot segraren.
Åt denne därimot räckas palmkvistar, med hvilka han hälsar de
jublande åskådarne.
Stundom slippa dock ej ens segrarne undan. För Domitianus
Segerpal-hade en gång två gladiatorer upprepade gånger kämpat mot mens äfa.
hvarandra och visat sig fullkomligt jämnstarke. Folket dömde,
att båda skulle benådas. Men Domitianus själf dömde
annorlunda, och på hans befallning måste de fortsätta striden, tills
båda segnade döende till marken. Då lät han sätta palmer i
deras händer. Och en af åskådarne, den käjserlige hofpoeten
Martialis, gick hänryckt hem och skref ett lofkväde öfver sin
höge monark, hvilkens nåd varit så outgrundligt stor, att han
icke känt sig tillfredsstäld, förr än båda kämparne vunnit
segerpalmens ära.
Men äran af gladiatorspelens införande i Roms offentliga
lif tillkommer obestridligen den af våra dagars mest berömde
historieskrifvare förgudade Julius Caesar. Ofta gingo i colosseum
hundra-, ja tusentals gladiatorer mot hvarandra. En gång under
Trajanus kämpade t. o. m. 10,000 samtidigt på arenan. Och dyra
voro dessa nöjen. Hvarje föreställning beräknades kosta 150,000
kronor.
Utom gladiatorer uppträdde på skådebanan äfven djur. Allt
efter som Romariket vidgades, sände hvarje nyeröfradt land sina
sällsyntaste och vildaste djur till Hufvudstaden: pantrar, leoparder,
hyenor, läjon, tigrar, björnar, elefanter, krokodiler, flodhästar,
noshörningar, giraffer m. fl. Vid den hundra dagars fäst,
hvarmed Titus lät inviga den flaviska amfiteatern, skola på en dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
