Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att med sin lärjunge käjsar Otto III grunda ett nytt romerskt
världsvälde. Men tanken skulle längre fram i tiden stå upp igen
och leda till opåräknade följder.
Den vid 1000-talets inträde rådande tron på en snar
världs-förstörelse bidrog naturligtvis att öka pilgrimernas antal. Man
trodde, att världsdomen skulle ega rum i Josafats dal, nära
Jerusalem, och mången önskade att då möta Kristus, bedjande på
Zions heliga bärg. Väldiga skaror drogo också mot Jerusalem.
De månge feodalherrar, som med sina följen ofta blandade sig
i dessa, gåfvo dem en krigisk prägel — ett förebud till korstågen.
År 1064 drogo 7,000 pilgrimer under anförande af biskop Sigfrid
af Maintz dit hän. Endast 2,000 kommo åter. De öfriga hade
fallit offer för mödor, nöd och turkarnes svärd. Detta i förening
med många andra klagomål, till och med om att patriarken i
Jerusalem blifvit misshandlad, framkallade en väldig rörelse i hela
kristenheten.
Härtill kom nu en särskildt krigisk stämning bland väster- Från Norden,
landets feodaladel, och alle senare forskare äro ense, att denna
krigiska anda kom från Skandinavien. Dess dristige söner hade
sträckt ut sina färder till Grönland och Nordamerika, öfver
Ryssland till Bysanz, hade eröfrat landsträckor flerstädes på Europas
fastland, och hvar de bosatt sig, hade de, ända till menige man,
ingått i feodalklassen. De fylde landen och hafven med sin
äfventyrsanda, och fantasien fråssade på sagolika hjältebragder.
I pilgrimsfärderna togo de liflig del, och det mer ju längre och
farligare de blefvo. I de fromma skarorna vandrade mången,
hvars förfäder left som höfdingar eller bönder bland Sverges
skogar, Norges fjäll eller vid de danska sunden.
Enligt sägnen utvärkade sig Peter af Amiens bifall och
välsignelse af påfven Urban II (som dock nu mera anses ha varit
den egentlige upphofsmannen) för åstadkommande af ett allmänt
härtåg till det heliga landets befrielse. Sedan denne Peter, också
kallad Eremiten, genomrest de flesta kristna länder och med sitt
svärmiska tal eldat tusentals själar, och påfven samtidigt hållit
Världsfreden. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
