Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i himmelen, han går ned i hälvetet. Ingenting kan undgå honom
vare sig ofvan i höjden eller djupast ned i afgrunden. Hans
grenar sprida sig i hela världen. Han skryter med att han har
lärjungar i själfva Rom, ja, t. o. m. i kardinalkollegiet. Han rycker
hela jorden med sig. Det är därför tid att tysta honom med
apostolisk myndighet»; vidare bl. a. Hus, Wycliffe, Thomas Conecte
och Savonarola, hvilka för sina reformsträfvanden måste dö i
bålets lågor. Själfve Luther, reformationens främste man, var ju
munk. Hans sinne uppreste sig mot det skamlösa rofferi, som
påfvarne dref med aflatshandeln, därvid syndernas förlåtelse såldes
för pängar. Trotsande den heliga vreden, gick han längre och
längre i sitt uppror mot kyrkan och millioner följde honom.
Samtidigt med Luthers uppträdande i Tyskland började den
reformerta läran sprida sig i Frankrike och vann där inom kort
en ganska betydande utbredning. Misshälligheter uppstodo mellan
katoliker och reformerte. Följden vardt ett inbördes krig, som
Troshat rasade i åtta år. Freden 1570 syntes dock göra slut på
religionstridigheterna på samma gång som franska regeringen började
understödja protestanterna i utlandet. Som bekräftelse på
försoningen mellan de religiösa partierna uppfattades äfven
förmäl-ningen mellan de reformertes öfverhufvud, konung Henrik af
Navarra med prinsessan Margareta, franske konungen Karl IX:s
syster. För att deltaga i bröllopshögtidligheterna ankommo till
Paris de förnämste ledarne af den protestantiska rörelsen, till
ett sammanlagdt antal af två tusen, och mottogos med yttersta
vänlighet af enkedrottningen Katarina af Medici, af hennes son
konungen och hofvet. Men detta var ett svek. Hugenotterna
voro inbjudne för att mördas.
Om natten vid tretiden den 24 augusti 1572 gaf
stormklockan signal till blodbadet. Den katolska befolkningen, bland
hvilken regeringen föregående afton låtit utdela vapen, kastade
sig öfver de intet ondt anande protestanterna. Första offret var
amiral Coligny, som hertig Ouise själf hade åtagit sig att döda.
Coligny låg sjuk af ett sår, som han ett par dagar förut genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
