Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den mäktigaste af de indianstammar, med hvilka spaniorerna Azteker,
kommo i närmare beröring, var aztekerna, som vid tiden för
Cortez’ eröfringståg till Mexiko (1519) härskade i detta land.
De hade i början af 1200-talet invandrat dit norr ifrån och under
ett helt århundrade ströfvat omkring såsom nomader i Mexikos
dalar. Småningom tillegnade de sig den gamla civilisationen,
som där fans (härledande sig från en äldre folkstam, toltekerna)
och bygde 1325 staden Tenochtitlan (nu Mexiko). Med tiden
sträckte de sina eröfringar allt längre, och i början af 1500-talet
räckte deras välde från Stilla hafvet till Mexikanska viken, ja
ända ned till Centralamerika.
Aztekernas stat var en valmonarki. Konungen valdes bland
sin företrädares närmaste släktingar af adeln. Han regerade
oinskränkt, biträdd af ett hemligt råd och skyddad af en inom
den förnämsta adeln utsedd lifvakt, samt hade en praktfull
hof-hållning. De främste ämbetsmännen togos uteslutande ur
högadeln, som utgjordes af tretio med stora jordagods utrustade
familjer. Den lagstiftande makten utöfvades af konungen allena.
Den enda motvikten till hans makt bildade de af kronan oberoende
höga domstolarne. Öfver rättegångshandlingarna fördes protokoll.
Äktenskapsangelägenheter behandlades af en särskild domstol.
Skrifna lagar funnos. De voro mycket stränga. Slafvarnes
förhållanden reglerades af särskilda lagar, hvilka gingo ut på att
inskränka deras herrars makt öfver dem. Konungen och hans
hof underhöllos dels genom inkomsterna af kronogodsen, dels
genom personliga tjänster, som efter tur och ordning ålågo
undersåtarne, dels genom leveranser af lifsmedel. Skatterna
indrefvos genom stående garnisoner i de större städerna. Genom
iibud, stationerade vid de stora militärvägarne på hvar femtonde
kilometers afstånd, underhölls förbindelsen mellan Hufvudstaden
och alla provinserna.
Den aztekiska staten var en militärstat, i hvilken en eröfrande Militärstat,
krigarestam härskade öfver de underkufvade stammarne. Kriget
utgjorde hufvudändamålet för all uppfostran och alla samhälls-
Världsfreden. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
