Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Arffienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spanska
väldet.
Men det var icke denna spanska eröfring med våldets
makt, utan de engelske nybyggarnes yxa och plog, som skulle
bana väg för Amerikas framtida storhet.
*
På Cortez’ tid var ju Spanien ett väldigt rike. Dess
befolkning var nära dubbelt så stor som Englands. Det tog en
framstående del i världshändelserna. Men den förenade militär- och
prästmakten stod hindrande i vägen för en sund samhällsutveckling.
Lagarne hämmade i hög grad industrien i alla dess former.
Kort efter Amerikas upptäckande förbjöds utförsel af guld och
silfver, senare äfven af råämnena silke och ull, »Spanien», säger
J. A. Blanqui, »är det land i Europa, där de obetänksammaste
och grymmaste experimenten blifvit gjorda på industriens
bekostnad. Nästan alltid har den blifvit behandlad som en fiende,
misshandlad till döds i stället för skyddad af styrelsen och betraktad
som ett beskattningsföremål snarare än som ett produktivt element.»
Inskränkningar gjordes icke allenast i samfärdseln med främmande
folk utan äfven i handeln mellan provins och provins, och en
tull, stundom oerhördt stor, alcavala, upptogs vid försäljningen
af alla slags varor. »Medlemmar af de juridiska och militära
yrkena», säger Blanqui, »visade det djupaste förakt för hvarje
slags industri. Den som utöfvade ett handtvärk var vanhedrad
för hela sin lifstid. En adelsman, som vågade arbeta, förlorade
sina adliga privilegier och ådrog sin familj vanära. Adelsmän
kunde inte beskattas. Ingen stad antog en handtvärkare till
alcald. Arragoniens cortez, säger Marina, mottogo aldrig i sin
församling någon deputerad, som kom från den näringsidkande
klassen.
Medan de store lyste i makt och härlighet lefde massan af
folket i fattigdom, nöd och elände. Vägarne voro usla. Ännu
i midten af 1800-talet var samfärdseln så dålig, att somliga
landsdelar voro nästan alldeles afstängda från riket. Blanqui säger:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:18:32 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sehop/0454.html