- Project Runeberg -  Världsfreden /
461

(1900) [MARC] Author: Klas Pontus Arnoldson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nya krigsrustningar. Så öppnades fälttåget mot Norge. Och
under det Karls krigare fröso och svulto ihjäl på vårt broderlands
is- och snötäckta fjäll, föll han en bister vinterkväll (30 nov. 1718)
vid Fredrikshald, träffad af en kula, som förmodas ha kommit
från förrädarehand.

Nu var det för alltid slut med Sverge såsom stormakt. Det Stormaktens
tjugotvååriga krigandet hade kostat landet sex till sju hundra tunnor slut>
guld, en för den tiden oerhörd summa. Det hade kräft omkring
en million kraftige mäns lif, däraf minst en tredjedel från Sverge.

I Ryssland voro stora landsträckor ödelagda genom brand, för
att hindra svenskarnes framträngande till Moskva. Polen var till
en del äfvenledes ödelagdt, i det hela alldeles utarmadt, af de
truppmassor, som där i åratal tumlat om med hvarandra. Sachsen
var också för lång tid utarmadt.

I Sverge kunde man på långa landsträckor knapt få se en enda
frisk och vapenför man eller yngling. Hustrur och flickor gingo vid
plogen och gjorde tjänst som skjutsbönder. Den manliga
befolkningen var till den grad utödd af kriget, att 15-årige ynglingar
måste utskrifvas vid uppsättningen af härarne mot Norge. Landet
skuldsattes till ett belopp af 6—10 tunnor guld årligen. Krediten
hos utlandet var så sjunken, att svenska staten icke kunde få
låna pängar ens mot 100 procents ränta. Slutligen måste man
taga sin tillflykt i nödmynt samt i beskattning af en hel mängd
förnödenhetsartiklar. Under tiden och äfven efter Karl XII:s död
lät tsar Peter, som mot Ulrika Eleonora värkade för att Karls
systerson skulle bli hans efterträdare, härja hela svenska kusten
samt bränna städer och byar.

Att Karl XII skulle ha varit mer än andre härskare känslolös Skuld,
för sitt folks lidanden, är icke bevisadt. Mäter man honom
allenast med konungars mått, då var och förblir han stor, då kunde
man gärna taga lugnt dessa fosterländska skaldeord: »Böj, Svea, knä
vid griften! Din störste son göms där.» I fråga om sedlig kraft torde
de härskare, som nå upp till Karl XII, vara lätt räknade. Här har han
aldrig varit och lär aldrig varda öfverlräffad af något krigaremajestät.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sehop/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free