Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ludvig som
offer.
upphäfvandet af adeln med dess företrädesrättigheter, och slutligen
hur man nedsatte konungen till en skugga af parlamentet.
Likaså allmänt kändt är vidare det tragiska förlopp, hvarunder
den härefter lagstiftande församlingen, sammansatt af talrikare
radikala beståndsdelar än dess företrädarinna, genom terrorismen
och parisklubbarne drefs vidare på den inslagna revolutionära
banan samt gent imot dessa senare blef, dag för dag, mera
maktlös; samt hur generalkonventet tillegnade sig all värkställande
och lagstiftande makt, afskaffade konungadömet och lät föra
konungen på schvavotten.
Ludvig hade under den rättegång, som föregick hans slut,
uppträdt med en fasthet, som stod i bjärt motsats till hans äljes
svaga och vacklande karaktär. Lugnt mottog han sin dom, och
med värdighet gick han döden till möte.
På kvällen den 20 jannuari 1793 tog han i sitt fängelse
i Tämpeltornet ett smärtsamt afsked af sin gemål Marie Antoinette,
sina båda barn och sin syster Elisabet. Natten sof han lugnt
och godt och vaknade först vid femtiden på morgonen den 21
januari af bullret, då hans kammartjänare gjorde upp eld.
Konungen steg då upp och gjorde med tjänarens biträde sin
toilette. Han tog på sig grå silkestrumpor, grå benkläder, hvit
väst och en brun rock. Vid sextiden mottog han nattvarden af
sin biktfader.
Klockan var närmare nio, då generalkommendanten Santerre,
åtföljd af municipalofficerare och gendarmer, anlände till
Tämpeltornet för att afhämta den lifdömde konungen och föra honom
till Place de Ia Révolution (den nu varande Place de la Concorde),
där schavotten var rest. Från Tämpeltornet till afrättsplatsen
färdades Ludvig i en vagn. Vid hans sida satt biktfadern, på
baksätet togo två gendarmer plats. Vagnen åtföljdes af 1,200
man, hvardera försedd med sexton skarpa skott. Färden, som
tog nära en timme, skedde öfver boulevarderna. Den djupaste
tystnad rådde. Himlen var mulen och luften töcknig. Konungen
läste under vägen i en bönbok. Långs hela sträckan stod en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
