Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i en sfär af ljus och ära, vida, ja oändligt öfvergå de förre. Washingtons Narr-Jupiter.
drag bära ej den prägel, som genast underkufvar alla. Han röjer i sina idéer
mera god ordning och den rätta måttan, än snillets allt besegrande makt och
oimotståndliga tjusningskraft.
Man ser, hur i detta äreminne bakom Washingtons storhet
framskymtar en annan, högre, ärofullare, och hur talaren, utan
att med klara ord beteckna denna med namnet »Napoleon», dock
tydligt nog pekar på detta namn. Denna fingervisning var så
mycket märkligare, som Fontanes, enligt Lanfreys utsago, fått
uttrycklig befallning att ej med ett enda ord nämna Lafayette,
Washingtons vän och vapenbroder. Så småaktigt tänkte och
handlade den store Napoleon! Han kände sig trygg endast i
den mån det lyckades honom att ställa de ädles förtjänster i
skuggan eller att, till sin egen fördel, begagna sig af de mindre
högsinnades svagheter och felsteg. Bonaparte var helt belåten,
då han en dag hos Sieyés, hvilken, trots all obenägenhet i början,
omsider blifvit hans bundsförvant, upptäckte stark lystnad efter
timliga egodelar. Sieyés påpekade för Napoleon i Luxembourg
en hemlig reservfond, som blifvit bestämd att förse afträdande
medlemmar af direktorium med passande skadestånd. Förste
konsuln, när han i den gamle revolutionsmannens ansikte såg
ett lifligt begär att besitta denna skatt, yttrade listigt: »Då jag
ej behöfver veta något därom, så kan ni i Guds namn dela
denna summa mellan er och Ducos. Om jag officielt kände
hennes tillvaro, måste hon naturligtvis vandra till statskassan.»
Sieyés skyndade sig, säger Lanfrey, att göra sig Napoleons
vink till godo och att tillegna sig större delen af summan. Att
han därigenom föll i den järnhårde maktinnehafvarens händer
och tvangs att underkasta sig honom, förstås af sig själft. Genom
dylik bestickning eller genom hänsynslöst våld har Napoleon
gjort många af sina motståndare oskadlige. Lafayette bragtes i
glömska, Moreau landsförvisades, Pichegru, som var invecklad i
sammansvärjningen mot Napoleon, befans strypt i fängelset, kanske
blott därför att man ville hindra honom att genom sin bekännelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
