Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifveri, sjöväsen ha de icke ens drömt om att sysselsätta sig
med; ty de vilja icke veta af någonting af allt det, som gifver
anledning till girighet.
Hos dem fins icke en enda slaf. Alla äro fria och arbeta
för hvarandra. De förkasta allt herravälde, icke endast därför»
att det är orättfärdigt, utan äfven därför, att det — hvilket de
anse gudlöst — upphäfver en inrättning af naturen, hvilken
såsom en moder alstrar och närer alla såsom sanskyldige och
naturlige bröder — ett släktskapsband, som den framgångsrika
illfundigheten och girigheten sönderslitit och sålunda i stället
för samförstånd åstadkommit aflägsnande, i stället för vänskap hat».
Så skildrar den med Jesus samtida, i Alexandria lefvande
judiske tänkaren Filon essenernas märkvärdiga brödraskap,
hvilka enligt hans och den judiske historieskrifvaren Josefus’
samstämmiga vittnesbörd på den tiden lefde i sydligaste delen af
Palestina till ett antal af öfver 4,000 personer.
Detta var en tid, under hvilken de gamla lifsåskådningarna
och samhällsinrättningarna voro stadda i upplösning, och
utmärkte sig därför, liksom hvarje sådan tid, genom sönderslitenhet
och djupt missnöje och förtviflan om samhället och världen.
Häraf den öfvervägande asketiska riktningen hos desse essener,
af hvilka en stor del lefde ett munklif och — då de själfve voro
ogifte och utan barn — upptogo andras barn och ynglingar,
som slöto sig till deras samfund. De utgjordes nämligen till
större delen af sådana, som funnit sig svikna i sina förväntningar
af världen och lifvet. Plinius den äldre kallar dem ett evigt
släkte, som bibehöll sig utan fortplantning och rekryterade sig
genom den trötthet vid världen, som fans inom den tidens
samhällen. Dock fans äfven en del essener, som lefde i äktenskap.
Men kännetecknande för alla var det enkla lefnadsättet (af blott
vegetabiliska näringsämnen), den varma människokärleken,
egen-domsgemensamheten, afskyn för krig och blodutgjutelse samt
den höga och rena gudstron. De grymma förföljelser från de
maktegandes sida, för hvilka deras samfund var utsatt under
Essener.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
