Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skydda kyrkan och hennes tjänare. Präster skulle gå framför
folket med den heliga fanan (1038). Men detta våldsamma
freds-tvång föranledde nya rubbningar.
Ändtligen år 1041 kom den egentliga gudsfreden (Treuga Gudsfreden.
Dei) till stånd, hufvudsakligen genom biskoparne af Arles och
Avignon samt abbotens af Clugny värksamhet. Uti en skrifvelse
proklameras i samtliga prästerskapets namn, under hotelse med
kyrkliga och världsliga straff mot de öfverträdande, denna
gudsfred, som består däri, »att från aftonen på fjerde dagen i veckan
bland alla kristna, vänner och fiender, grannar och främmande,
en helig och okränkbar fred skall härska ända intill andra dagen
i veckan, d. v. s. till soluppgången på tisdagen, så att en och
hvar vid hvarje timme på dessa fyra dagar och nätter åtnjuter
fullständig trygghet och fri från all fruktan för sina fiender under
den gudomliga fredens skydd kan uträtta hvad för honom är af
nöden.» Denna af fromme män predikade och af det förtryckta
folket som ett räddningsmedel lifligt omfattade fred blef snart
allmänt erkänd i Frankrike, framdeles förnyad samt mer och mer
utbildad på talrika koncilier.
Snart utvidgades fredens helgd äfven till adventstiden och
de stora kyrkofästerna samt utöfvade den mest afgörande
inflytelse på lefnadsförhållandenas utveckling i Frankrike. Icke nog
med, att den inskränkte de våldshandlingar, för hvilka de lägre
folkklasserna voro utsatta, den började också att stäfja adelns
krigiska lefverne i allmänhet. »Treuga Dei var en lysande seger,
som prästerskapets sträfvande efter ordning vann öfver adelns
trotsiga och råa krigarelif. Under eftervärkningarna af denna
seger utvecklade sig det egendomliga franska riddarväsendet med
dess ädlare och finare former, uppstod ridderskapet som ett
slutet samfund med en fast och bestämd organisation under den
kyrkliga maktens invärkan.»
Från Frankrike utbreddes den heliga seden till Tyskland
och Italien, Spanien och England. Redan Henrik III sökte att
förskaffa den på en riksdag i Constanz anbefallda gudsfreden
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
