Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfver religionen gick fredstankarnes väg till vetenskapen.
Freds-Beträffande skiljedomsidén, kunde det vid första ögonkastet synas vetenskap,
som den icke fått något uttryck i medeltidens strider. Vi ha ju
imellertid funnit, att saken i själfva värket ställer sig annorlunda.
De internationella rättsreglerna, som uppkomma och utvecklas
på sedvanligt sätt, kunde visserligen hela medeltiden igenom
endast finnas till i allra enklaste form. Men i stället fans en
myndighet, som ypperligt egnade sig att spela skiljedomarens
rol. Det var påfven. Mången het konflikt mellan täflande stater
afgjordes i godo af medeltidens påfvar. Hvad den katolska
kyrkans öfverhufvud på den tiden uträttade i humanitetens och
fredsakens tjänst har anspråk på stort och odeladt erkännande.
Men under medeltidens sista århundraden gick ju påfvens
inflytande starkt tillbaka. Och efter reformationen kunde det icke
vara tal om att betrakta den katolska kyrkans ledare som
själf-skrifven medlare i konflikter mellan alla till kristenheten hörande
stater. Tanken att de internationella förhållandena borde ordnas
genom rättsregler och icke genom brutalt användande af våld
dog imellertid icke bort. Medan Europa genljöd af vapenlarm,
förberedde lärde män i all stillhet en bättre framtid genom att
samla, ordna och systematisera de rättsgrunder, som kunde och
skulle varda grundvalen för en positiv folkrätt.
Främst bland desse rättslärde står obestridligen Hugo Grotius.
Men han hade minnesvärde föregångare. Märkligt är att se, hur
en af dem, jesuitprästen Suarez (f. 1548) i sina skrifter
framkommer med modärna åsikter och kraftigt förfäktar tanken på
mänsklighetens samhörighet och brödraskap mellan folken.
Suarez’ samtida italienaren Alberico Gentile (1551—1611),
bekämpade läran om den starkares rätt. Han var anstäld vid
universitetet i Oxford och skref där sitt värk om krigets rätt. 1
motsats till de ännu gällande afskyvärda satserna, att svek och
trolöshet äro fullt tillåtliga under krigstillstånd, häfdade Gentile
här, att man för Guds och samvetets skull måste hålla sitt gifna
ord. År 1589 uttalade han en förkastelsedom mot de kristne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
