Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samvetets
rätt.
som voro långt fram om hans tid. Vid de politiska formerna
fäste han ingen synnerlig vikt. I hans ögon var hvarje
styrelseform, där lagen härskade och där folket deltog i dess stiftande,
ett fritt statsskick. Utan dessa båda vilkor var allt tyranni, fåvälde
eller förvirring. »När det gäller friheten», sade Penn, »vill jag ej
lämna hvarken mig själf eller mina efterträdare i händerna något
medel att skada. En en enda människas vilja bör aldrig få hindra
ett lands lycka.» »Det yttersta ändamålet för all styrelse», tilläde
han, »är att hos folket upprätthålla aktningen för lagarne och
skydda det mot maktens missbruk. Ty frihet utan lydnad är
förvirring, och lydnad utan frihet är slafveri.» (Bancroft, II, 3o6).
Det första bruk Penn gjorde af sin suveränitet var att
sammankalla kolonisterna för att låta dem antaga en konstitution. De
föredrogo att representera sig genom ombud, och efter tre dagar
uppsattes en författning, däri kväkarnes anda öfver allt framskymtar.
Man erkände alla kristna trosamfunds frihet. »För att hindra,
att ej en sekt må kunna upphäfva sig öfver de andra genom
några offentliga tämpel eller löner, hämtade ifrån de skatter, som
utgöras af alla invånarne utan åtskilnad, skall ingen
katedral-eller hufvudkyrka eller någon församlingslokal få uppföras, till
hvilken eller till hvilkens präster någon är förbunden att bidraga,
vore det än med aldrig så litet. Och på det att hvar och en
må kunna njuta af den samvetsfrihet, som är alla människors
naturliga rättighet, och som är så öfverensstämmande med stilla
och fridsamma människors lynne och karaktär, stadgar man ej
blott uttryckligen, att ingen skall vara tvungen att bevista någon
offentlig gudstjänst, utan man ger äfven hvar och en rätt att
fritt utöfva sin, utan att han därvid kan störas eller hindras på
hvad sätt det vara må, blott han bekänner tron på en enda evig
och allsmäktig Gud, som är världens skapare, upprätthållare och
styresman, och uppfyller alla de plikter mot sina medborgare,
som samhällets lagar ålägga honom.»
Denna milda anda genomgår hela lagstiftningen. Jämlikheten
infördes i familjerna genom afskaffandet af den äldste sonens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
