Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
människokärleken, riktad till de furstar och statsmän, som afslöto
freden i Nijmvegen. Men det var egentligen såsom vetenskaplig
ordnare af sitt samfunds lärosatser och såsom ifrare för den
religiösa frihetens idé — som följdriktigt genomförd måste leda
till fred — denne kväkarnes apostel gjort sig väl förtjänt att
nämnas vid sidan af Fox och Penn.
Barclay inlämnade 1675 till Karl II en »Apologi för den Högt öfver
sanna kristna teologien, sådan hon förkunnas af den menighet,
tlden-hvilken man på gäckeri kallar kväkare». I denna försvarskrift,
som blifvit öfversatt på alla kulturspråk, heter det:
»Allden-stund Qud åt sig förbehållit herraväldet och makten öfver
samvetet såsom varande den ende, som kan på rätta sättet
undervisa och styra det samma, så är det ej tillåtet för någon, hvilken
än hans myndighet må vara i denna världen, att tvinga andras
samveten.
Detta är orsaken, hvarför vi måste anse, att alla mord,
bannlysningar, landsförvisningar, människors inspärrande i
fängelse och alla dylika förföljelser, för hvilka de utsättas, som hafva
en från den öfriga kulten afvikande mening i
religionsangelägen-heter, härflyta från ett sinnelag sådant som det, hvilket fans hos
Kain, brodermördaren, och äro stridande mot sanningen.
På det att ingen må skada sin like, hvarken till hans lif
eller till hans egodelar, under åberopande af samvetet såsom
förevändning, ej häller begå något, som är oförenligt med samsällets
lugn och samfärdseln mellan människor, bör det i lag stadgade
straffet tillämpas på den skyldige, utan anseende till personen.»
Hur himmelshögt denna humana åskådning stod öfver
samtidens rådande tänkesätt ser man bäst i ett uttalande tio år senare
af Bossuet (Politique). Den berömde ärkebiskopen yttrar här:
»Regenten är det allmänna lugnets beskyddare. Detta lugn hvilar
på religionen och bör tjäna till stöd åt tronen, hvilkens grundval
det utgör. De som icke vilja tillåta, att regenten brukar stränga
åtgärder i hvad som rör religionen, emedan religionen bör vara
fri, äro fångna i en gudlös villfarelse. Vore deras mening sann,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
