Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gälde för f. d. hofpredikanten såsom religionens högsta
fulländning. Därför önskade han läran enkel och allmän, samt
kyrkan så mycket som möjligt omfattande. Och därför.prisade
han fördragsamhet och människokärlek såsom de förnämsta
kristliga dygder.
Han var en fri ande med höga syften och vid synkrets. I
sitt af poetisk skönhet öfverflödande värk Ideen zur philosophie
der geschichte der menschheit söker han på naturgrunder
bevisa varelsernas fortgående utbildning och deras gradvisa
framåtskridande, jämte det han från människans förnuft och yttre
daning härleder hennes anlag för humanitet och religion. Det
rent mänskliga ställes här öfver det kristliga och nationella. I
smärre skrifter häfdade han en poetisk och storslagen uppfattning
af kristendomen. Mot de bestående statskyrkorna och sekterna
uttalade han sig för en mänsklighetsreligion och en universel
kyrka. Fädernesland och kyrka, sade han, bestämmas ju af
födelsens slump, tron på människosläktets värde är därimot det
egna kultursträfvandets eröfring.
Med sådana åsikter kunde Herder naturligtvis icke undgå
att möta motstånd. Han hade ock att utstå hvarjehanda
vidrigheter, kroppsliga smärtor och ekonomiska bekymmer. Han dog
vid 59 års ålder, 18 dec. 1803, i Weimar, där hans staty restes
1850. I denna eftervärldens hyllning af den store skalden må
väl ock ligga en hedersgärd åt urkristendomens ädle representanj
i den framryckande upplysningstiden.
Under kanondånet från revolutionskrigen upptog Immanuel Kant.
Kant (1724—1804) fredsidén till ny och grundlig behandling.
Då jorden är rund, säger den store filosofen, kunna folken
icke utbreda sig i det oändliga. De måste därför i det ändliga
tåla hvarandras granskap. Alla ha de rätt att bebo jordens yta.
Men denna rätt är gemensam, och ursprungligen har det ena
Världsfreden.
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
