Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Världs-
mannen,
fingo de snart stor efterfrågan, hvarigenom Cobden fick betydliga
inkomster. Då han 1835 började sin offentliga bana, räknades
han redan till de anseddaste manufakturisterna i Manchester.
Täta resor i utlandet vidgade hans synkrets och stadgade
hans åsikter. Dessa utvecklade han först i några broschyrer.
I den första af dem »England, Ireland and America», 1835
uppträder han som afgjord fredsvän, förlöjligar diplomatiens anspråk,
förkastar den gamla lärosatsen om maktens jämvikt i Europa och
påstår, att Englands mission består i att utsträcka sina
handelsförbindelser och sitt moraliska inflytande öfver hela världen, utan
att föra krig med någon. Denna skrift åtföljdes af en annan i
samma anda »Russia, 1836» i hvilken han bekämpade vissa
försök att mot Ryssland uppreta den allmänna meningen i England.
Dessa skrifter väckte stort uppseende i Manchester samt
tillvunno författaren inflytande bland industriidkarne i distriktet.
Ehuru Manchester var Englands förnämsta fabrikstad, befann det
sig då ännu under jurisdiktion af en aristokratisk
egendoms-egare, som ordnade den municipala förvaltningen och utskref
kommunalskatterna efter godtycke. 1 förening med några lika
sinnade vänner förstod Cobden drifva det därhän, att »lordens
of the Manor» makt måste gifva plats för ett kommunalråd, hvari
Cobden själf blef ålderman. Hans anseende växte allt mer, och
kort därefter valdes han till president i handelskammaren.
För att närmare studera de industriella och ekonomiska
förhållandena i utlandet gjorde han imellertid vidsträckta resor i
Amerika och Europa. Under dessa resor fattade han den första
idén till bildandet af en förening åsyftande medelklassens skydd
mot aristokratiens och de stora egendomsegarnes öfversitteri.
Denna idé ledde till bildandet af Anti-cornlaw-league (Ligan mot
spanmålstullarne), hvilkens ledare och främste talare Cobden snart
blef. För öfrigt var detta sällskaps syfte icke blott upphäfvandet
af spanmålstullen. Det arbetade äfven för frihandelsprincipen i
allmänhet.
Redan 1837 hade Cobden uppstälts som kandidat vid ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
