- Project Runeberg -  Världsfreden /
651

(1900) [MARC] Author: Klas Pontus Arnoldson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nämda teori synas leda till motsatsen af Cobdens
människovänliga syften. 1 öfverensstämmelse med den samma sökte han
imellertid afskaffa alla band på näringslifvet samt att till det
minsta möjliga inskränka statsförvaltningens värksamhet. Närmast
sammanhängde hans fredskärlek med nitet för fri handel mellan
nationerna.

Tullarne äro skiljemurar och befästa våldsmakten. De Tullar,
utgöra svåra hinder för folkrättens utveckling, aflägsna folken
från hvarandra och motvärka alla inre sträfvanden att förbättra
menige mans ställning i samhället. De alstra oförenliga intressen
mellan samhällsklasserna och stå i vägen för en lugn och sund
utveckling i folkens politiska och ekonomiska förhållanden.

Detta gäller särskildt tullar på lifsmedel och råämnen. De
förra drabba de arbetande millionerna, de senare lägga sig som
en kväfvande mara på industrien å flere områden. De göra
arbetet skada genom att söka skydda mot främmande täflan. De
förlama arbetarens energi genom att inskränka hans marknad och
knappa in på konsumentens tillgångar genom att fördyra hvad
han vill köpa. Införandet af skyddstullar innebär ett
medgif-vande, att industrien icke kan trifvas i det egna landet, ännu
mindre röna framgång i utlandet, med mindre än att folket hemma
betalar ett höjdt pris till dess förmån. Hur man vänder saken,
äro tullar å nödvändighetsartiklar följaktligen fredstörare.

Alla som inse detta — och för nya släktled skall det varda
klart som ett axiom — lära också förstå och med ökad
tacksamhet erkänna Richard Cobdens stora betydelse för det
internationella fredsträfvandet.

*



John Bright fortsatte Cobdens arbete. Och fredsidén blef John Bright.
äfven hans ledstjärna genom lifvet.

Då han kom till världen — den 16 november 1811 i
Green-bank nära Rochdale i Lancashire — var hans fader (i yngre år

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sehop/0657.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free