Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nationernas
mara.
Om nordisk
politik.
prästen Thomas Rippord bl. a., att det icke har någon rättfärdigare
grund än alla de föregående krigen, och att utan allt tvifvel, när
blodet blifvit utgjutet, kostnaderna betalda och resultaten synliga
och vägda, vi i allmänhet skola blifva af denna åsikt. Törhända
skola obligationsinnehafvarne och de som förtjänt pängar därpå,
liksom ock de, som erhålla befordran, pensioner och titlar,
försvara det. Men tänkande och kristna människor skola fördöma
det samma.
I ett bref den 22 juni samma år skref han från sitt hem i
Rochdale till sin franske medkämpe Fr. Passy: »Som sakerna
nu stå, se folken sina tillgångar uppslukas af militarismens
ständigt växande fordringar. 1 öken hvart enda år er ofantliga
statskuld, och vi göra på samma sätt. Våra misstag ha fört oss i
alla slags svårigheter i Egypten. 1 befinnen er i alldeles samma
läge i Tonkin och på Madagaskar. Folkens intressen uppoffras
för de eländigaste och brottsligaste fantasier i utrikespolitiken,
och olyckligtvis förmå hvarken edra eller mina medborgare inse
galenskapen i denna politik. Både Frankrike och England ega
en vidsträckt rösträtt och demokratiska institutioner. Men vår
utrikespolitik är i det närmaste den samma den var förut, och
massornas värkliga intressen trampas under fotterna af hänsyn
till falska begrepp om heder och nationalära. Jag kan omöjligt
värja mig för den tanken, att Europa med stora steg närmar sig
en katastrof. Den förkrossande bördan af dess militärsystem
kan ej i oändlighet bäras med tålamod, och det är alls icke
omöjligt, att de till förtviflan drifna folken kunna ganska snart
sopa bort de personer, som inneha troner, och de förmente
statsmän, som styra i deras namn».
Närmast i anledning af den svenska neutralitetsrörelsen 1883
hade John Bright den godheten att genom Rev. Ephraim Turland,
den af många svenskar högt aktade unitariske religionsläraren
och språkforskaren, sända detta arbetes författare, som då var
svenska fredsföreningens sekreterare, en uppmuntrande hälsning,
jämte det han som sin mening uttalade, »att Sverges neutralitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
