Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
graf». Detta uttalande i en af hans oräkneliga dödsrunor ansågs
allmänt vara det mest träffande uttrycket för hela den engelska
prässens samfälda mening. I öfverhuset höll lord Salisbury ett
loftal öfver sin gamle motståndares »sanna patriotism och
välvilja». Följande eftermiddag, den 29 mars, var underhuset
öfver-fyldt, då förste skattkammarlorden Smith, det konservativa
partiets ledare, begärde ordet för att å regeringens och sitt partis
vägnar uttala den sorg, som John Brights död väckt. Smith,
liksom alle de öfrige talarne, var klädd i djup sorgdräkt. Sedan
han slutat sitt loftal, fick oppositionens store chef ordet.
Gladstone Gladstone yttrade, att Bright hade dött ovanligt lycklig.
om Bright. Ffan hade lefvat för att se hvarje stort mål, han kämpat för,
krönas med seger. Han hade före sin död vunnit aktning och
beundran äfven af dem, som varit hans motståndare under en
lång politisk bana, och hade samtidigt genom tillfälliga
meningsskiljaktigheter i en särskild fråga ingenting förlorat hos dem, som
så länge kämpat vid hans sida. Det var vid tiden för Krimkriget,
som Gladstone fullt lärt sig förstå Brights karaktär. Han hade
då djupt känt, hvilken högsinthet det fordrades af män, hvilka
såsom Cobden och Bright så länge omgifvits af en atmosfär af
popularitet, att uppoffra den, för att lyda samvetets röst. Han
och hans samtida, yttrade Gladstone, hade redan förut känt
Brights stora själsgåfvor, hans mod, hans fasthet, hans stora
vältalighet, den mest glänsande, som under denna generation
förekommit i underhuset. Men de hade icke insett hela hans
moraliska storhet, icke hvilket upphöjdt exempel han skulle blifva
för sina samtida och den kommande generationen. Bright hade
höjt det politiska lifvet, gifvit det en högre måttstock och skänkt
sitt land en stats mannakaraktär i arf, som kunde blifva ett ämne
»för vördnadsfullt begrundande». Gladstone visste ingen
statsman, hvilkens död framkallat på en gång så uppriktigt, varmt
och allmänt erkännande. Men ingen kunde bättre än Bright ha
undvarit uttrycken af denna hyllning. »Hans namn», yttrade
Gladstone till slut, »förblir outplånligt inristadt i Englands annaler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
