Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hänskjutas; att allt flere länder, stater och större eller allmänna samfärdsvägar
neutraliseras, på det fältet för krig såmedels må allt mer inskränkas.
Föreningen ansluter sig till den internationella fredsbyrån i Bern.
1 öfverensstämmelse med ofvan stående vill föreningen särskildt
beträffande Sverge värka för: att alla regeringsärenden, som angå rikets förhållande
till främmande makter, äfvensom de nu s. k. kommandomålen, må afgöras
af statsrådet; att traktater med utländska makter ej må träda i kraft med
mindre de erhållit riksdagens godkännande; att konungens nu varande rätt
att utan riksdagens samtycke börja krig upphäfves; att rikets krigsmakt eller
någon del däraf ej må kunna öfverlåtas i främmande makts tjänst; alt
freds-och skiljedomstraktater mellan Sverge och öfriga stater må varda afslutade;
att en af stormakterna erkänd neutralitet må utvärkas åt de skandinaviska
länderna; att i den mån fredsidéerna vunnit insteg bland nationerna och de
mellanfolkliga förhållandena blifvit rättsligt ordnade, landets allt mer tryckande
militärbördor må genom en succesiv afväpning lättas, och samhällsreformer
främjas, ur hvilka förtroende mellan samhällslagren kan uppväxa, och
fosterlandet bli kärt för alla.
Löftesrik »Freds- och skiljedomsföreningen i Sverge» lefde ett kraftigt
böijan. ungdomslif. Redan under dess första år vunnos öfver 1,500
medlemmar. Efter ytterligare ett år uppgick medlemstalet till
mer än 8,000. Då funnos ock 15 filialer i landsorten
(hufvud-sakligen de större städerna). År 1886 var filialernas antal 55
hvartill kommo vid pass 400 smärre grupper i skilda delar af
riket. Under en utländsk resa 1885 rådgjorde sekreteraren med
meningsfränderna i London, hvarifrån han bl. a. hemförde den
goda lärdomen (af den sedermera aflidne, högt värderade
medarbetaren major G. J. de Winton) att styra filialer så, att de tro det
de styra sig själfva. I öfverensstämmelse med denna lärdom
fortsattes organiserandet af fredsrörelsen här i Sverge.
De i orterna spridda krafterna, som hvar för sig kunde
föga uträtta, måste imellertid samlas och ordnas till en fast
organisation. Kunde detta lyckas (menade sekreteraren) genom
ett väl ordnadt arbete, som planmässigt ledes af en centralstyrelse,
vald af filialernas representanter på ett allmänt årsmöte, som
borde vara högsta myndigheten för fredsvärksamheten i hela
riket, skulle de aktive fredsvännerna snart varda i stånd att öfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
