Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ansatser.
I Stuttgart.
tyska fredsföreningarna till stort gagn i deras svåra arbete för
tillvaron.
Fredsrörelsen i Tyskland har imellertid egentligen kommit
från England, sedan tyske fredsvänner förgäfves sökt vinna gehör
hos sina landsmän, såsom då den i kriget pröfvade von Buhler,
hvilken på tal om furstemord vågade yttra sin afsky äfven för
folkmord, i tyska riksdagen 1881 icke lyckades få mer än 29
röster för sin motion om inbjudning till en europeisk
afrustnings-kongress. Hösten 1885 hölls i Stuttgart genom Hodgson Pratts
åtgöranden och på inbjudning af den af honom bildade
förberedande komitén, ett stort fredsmöte, under ordförandeskap af
stadens öfverborgmästare, dr von Hack. Här uppträdde flere
tyske riksdagsmän af olika partier, samdräktigt förordande
fredsarbetets upptagande i Tyskland, närmast med anslutning till det
internationella freds- och skiljedomsförbundet, som har sitt
hufvud-säte i London. Äfven i Berlin, Darmstadt och Frankfurt a. M.
lyckades Hodgson Pratt kort efter att få fredsmöten till stånd.
Å Berlin-mötet presiderade professor Virchow, som redan 1869,
trotsande en storm af vrede och hån, modigt uttalade tanken på
en fördragsenlig begränsning af staternas krigsrustningar.
Fredsföreningar bildades i dessa fyra stora städer. Men
Oaktadt de löftesrika ansatserna och de goda krafterna vunno de
jämförelsevis ringa anslutning. Att bryta hårdnackad fördom
kräfver tid och tålamod.
I Stuttgart värkade nitiskt den socialdemokratiske
riksdagsmannen Bruno Qeiser, som ock utgaf en förträfflig liten bok om
krigets afskaffande genom folkrätten (Die Ueber windung des Kiiegs
durch Enstwicklung des Völkerrechts), åtföljd af ett bihang,
innehållande Hodgson Pratts adress till de tyske riksdagsmännen,
och däri Geiser förordar det internationella freds- och
skiljedomsförbundet såsom den mest praktiska af alla fredsorganisationer.
Stuttgartsföreningens ordförande var friherre F. von Hellwald och
dess lifgifvande själ dr Franz Lipp, redaktör för det liberala
bladet »Beobachter», som slutade ett tal vid denna förenings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
