Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt att revisionen af de historiska läroböckerna för detta ändamål
skall anförtros åt en kornité af vederhäftige historieforskare.
Den energiske A. N. Fried, redaktören af »Monatlishe
Friedens-Correspondenz», bragte i stånd 1895 en frimodig fredsadress till
tyska riksdagen. På flere sätt söker han åstadkomma literär
samvärkan mellan franske och tyske fredsvänner. Från midten af
1899 utgifver han veckobladet »Die Fridens Warte», en ny
freds-väktare, som inträngande manar till endräkt mellan folken.
Bland öfrige tyske fredsförfäktare värka Richard Reuter och
skådespelaren Feldhaus hufvudsakligen som resetalare. Jämte dem
äro prästerna Hartmann och Utnfried i liflig värksamhet. Likaså
bl. a. dr E. Löwenthal, som ifrar för internationella förbrödringsfäster
skiftesvis i Europas större städer, samt professor Quidde, som i
anledning af sin bok om Caligula hemsökts med fängelsestraff
för majestätsbrott.
Hvad det är för en anda, Tysklands fredsvänner ha att skymnings-’
bekämpa, förstår man bäst af följande exempel. På Sedandagen dåd.
1896 talade föreståndaren för en högskola i Meiningen, dr A’ress,
om fredens välsignelser, inskärpande hos eleverna afsky för krig
och förmanande dem att ej deltaga i förhärligandet af krigiska
bedrifter. På kvällen samma dag inslogos hans fönster af en
pöbelhop, i höstskymningen framföst af patriotiske pådrifvare.
Trots det förberedande fredsarbete, som redan utförts i
Tyskland, skulle man kanske ännu lång tid misströsta om att få
bevittna några afsevärda värkningar däraf, så vida icke det talrikaste
af alla politiska partier i det stora landet, socialdemokraterna, vore
ett allt jämt växande fredsparti, med ej blott ledande viljor sådana
som Liebknecht, Bebel, Vollmar m. fl., utan ock med makt att
elda genialiske svärmare till värksamhet i samma riktning.
En sådan ideelt anlagd humanitetsifrare var den tidigt bort- Egidy.
gångne Moritz von Egidy. Han började sin bana som militär,
inträdde först i preussiska och därpå i sachsiska armén och blef
till sist öfverstelöjtnant vid ett husarregemente. Redan som officer
idkade lian etiska och samhällsvetenskapliga studier. Under det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
