Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt fosterland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blaine,
Två siags
politik.
nya världens storhet. Och det är deras anda, som i fredens
budskap tid efter annan talar till oss här i gamla världen.
Så var det ock, djupare sett, när nordamerikanska
unions-regeringen kort efter pan-amerikanska konferensen 1890 inbjöd
de europeiska staternas regeringar att ansluta sig till det af
nämda kongress fattade beslutet att upprätta ett alla amerikanska
land omfattande skiljedomsförbund.
Som förut är antydt, var James Blaine upphofsmannen till
detta stort anlagda försök. Han föddes 30 januari 1830 på sin
faders egendom Indian Hill i Washington County (Pennsylvanien).
Vid 23 års ålder utgaf han i Maine en tidning. Här blef han
snart det republikanska partiets ledare och insattes 1862 i
kongressen samt blef sedermera dennas talman. År 1877 sändes han
af Maine till senaten. Tre gånger var han uppsatt som kandidat
till presidentskapet, nämligen 1876, 1880 och 1884, men föll alla
gångerna igenom. Då hans vän James Oarfield i mars 1881
inflyttade i hvita huset, blef Blaine statsekreterare för
utrikes-ärendena, men afgick efter dennes död i december s. å. Då
Harrison kallats till unionens högsta förtroende, öfvertog Blaine
imellertid för andra gången ledningen af utrikesärendena.
Han var ej en utrikesminister af den vanliga sorten, som
ängsligt står och betraktar balansen på vågen för krig och fred
och söker lägga ett grand än i den ena vågskålen, än i den andra.
Han var ej bunden af den högfärd, som regerar åtskillige
af gamla världens statsmän och hindrar dem både att vidtaga
någonting för att genomföra ett bättre tillstånd och att röra ett
finger för att understödja de hjältemodiga försök, som af andra
göras. Med amerikanens vakna blick för tidens djupaste
strömningar, med den praktiska idealism, som utvecklat sig på andra
sidan Atlanten, och med den dådkraft, som ser hindren blott för
att öfvervinna dem, detta »go ahead!» som försätter bärg, tog
han itu med frågan rörande sättet att få ett slut på det nu
varande osäkerhetstillståndet bland folken.
Redan under sin första tid som utrikesminister hvälfde han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
