Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt fosterland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stortings -
adressen
1890.
Vi erinra oss den lyckosamma utgången af petitionsförslaget
i Norge 1890. Redan å stortingets första vänstermöte den 4
februari väckte Paul Koth förslag om adress till konungen. Detta
vann allmän tillslutning. Därpå följde den 21 i samma månad
motion i stortinget, godkänd af vänsterföreningen och framburen
af representanterna V. Ullmann, P. Koth, V. A. Vexelsen, K. P.
Moursund, W. Konow, S. Blekastad, N. Skaar, P. Rinde, A. Lavik
och N. Melhuus. Då förslaget bifölls den 5 påföljande mars
med icke mindre än 89 röster mot 24, så visar detta resultat,
att äfven högerns flertal stälde sig på fredsvännernas sida, där
bl. a. ministrarne Astrup, Arctander och Liljendahl lade sina vägande
ord i debatten såsom motvikt till ett långt, afstyrkande tal af då
varande statsministern.
Den af stortinget med denna betydliga majoritet antagna
adressen var i sin helhet af följande lydelse:
Till kongen!
Storthinget indgaar herved i aerbodighed til Deres Majestset med
anmod-ning om at benytte den D. M. ved grundloven tillagte myndighed til at S0ge
afsluttet overenskomster med fremmede magter om afgj0relsen gjennem
voldgift af alle tvistigheder, som maatte opstaa mellem Norge og disse magter.
I det indbyrdes forhold folkene imellem begynder voldgiftstanken at
vinde indgang. 1 mere end 50 tilfselde er i vort aarhundrede krig hindret
ved de tvistende parters overenskomst om stridssp0rgsmaalets henskydelse
under voldgiftsmaends kjendelse, og man har intet exempel paa, at nogen af
parterne bagefter har fragaat en saaden aftale eller negtet at efterkomme
kjendelsen. Den videre udvikling af dette er faste traktater om voldgift for
alle tvistigheder, som maatte opstaa.
Heller ikke dette er en tanke, som er det civiliserede Europa fjern.
Saaledes stiftedes den 29:de og 30 juni ifjor i Paris et förbund mellem
medlemmer af saagodtsom alle Europas nationalforsamlinger med det
udtrykke-lige formaal, at understötte hverandre i bestraebelserne for denne sags
gjennem-forelse. Storthinget er overtydet om, at tanken ogsaa eier tilslutning hos
den overveiende del af vort folk. Paa samme maade, som forlaengst lov og
dom er traadt istedetfor nasveretten til at skille traette mand og mand imellem,
traenger i forholdet mellem folkene tanken om stridigheders afgjorelse ved
voldgift sig frem med uimodstaaelig magt. Mere og mere staar krig for den
almene bevisthed som en levning af fortidens barbari og en forbandelse for
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
