Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt fosterland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Räddande
tröghet.
Att akta på.
dlikt så fort som möjligt. — Det skymmer öfver Nordanland. Hvar finnes
vår man, hänförelsens man, grånad eller ung, som stiger fram i riksförsamlingen
och säger: Nu måste det ske, nu — icke nästa år, ty fredens Gud låter icke
gäcka sig. — Hvad du gör, gör snart. Gif med gladt mod och rund hand
tillräckliga medel. Det skulle grundligt bota den sjukliga fetma, hvaraf
statskassan för närvarande lär lida. — När skola vi förstå den fruktansvärda fara,
som hotar oss? Gif oss fästningar, fästningar, fästningar! — Var beredd till
krig, hvarje man. — Låt, utom det att nu påbörjade eller beslutna
försvarsåtgärder på kortast möjliga tid afslutas och värkställas, äfven om medel för
tidsvinstens skull skola lånas, låt utom detta hvarje man mellan 16 och 60
år få ett gevär, hvartill helt säkert de, som kasseras af armén, duga, samt
t. ex. sockenvis af ett dugligt befäl öfvas året om till skjutskicklighet. — Fara
i dröjsmål. Otaliga svenskar vänta med bäfvau snabbare försvarsåtgärder. —
Att Sverges folk i dessa dagar tänker på krigsfaran och gör det med allvar,
därom lämnar vår präss dagliga vittnesbörd.
Ja, detta lär man väl tro af här återgifria uttalanden i de
stora tidningarna, om man ock lika gärna kunde vända om
meningen i den senast citerade tidningens tillägg: »Tidningarna
afspegla rörelserna i folkets tänkesätt». Att tron på vapnen är
härskande inom alla samhällsklasser, betviflas icke. Men lika
litet kan man tro på möjligheten att hos menige man väcka
någon riktigt nationalistisk hänförelse. Massan är trög. Denna
välsignade tröghet hos nationernas bärande samhällslager ha vi
att tacka, att den ariska folkstammen ännu fins till, och mot den
trögheten skall må hända ryss-skräcken här, till Sverges väl,
slutligen stranda.
Dessutom får man från många håll höra detta tal: Endast
för ett demokratiskt Sverge vilja vi offra lif och blod. Att uppehålla ett
ryskt system i Sverge mot Ryssland, är en omöjlighet; och hvad skulle det
tjäna till? Att värna orätt med våldsmakt och på samma gång hålla denna
ryska särställning med samma våldsmakt mot det ryska systemet i
Ryssland, är fullständigt meningslöst. För öfrigt böja vi oss för en despot,
som ofta nog visar sig kunna hysa medkänsla för de små, hällre än för en
hop högfärdige förmyndare, som icke tillerkänna oss något människovärde.
Att försvara »vår frihet», är att försvara desse herrars gods och guld. Det
se vi nog rakt igenom de granna fosterlandstalen. De lottlöses »frihet» är
ingenting annat än friheten att slita ondt. Ja, sådant tal får man höra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
