Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
uavladelig saa langt øiet rak. De hvite kammene
krøllet sig paa bølgetoppene og trillet susende ned i
bølgedalen.
«Nog blir det ’inte lugnt inatt heller,» mumlet
Mattis, han pekte paa de svarte skyerne som jog
over himmelen, «och inte blir det någongång fridfullt
ombord i den här skutan.»
«Hvad mener du?» spurte tømmermanden.
Mattis bøiet sig bort til ham og hvisket:
«Så-länge vi har hin håle ombord.»
«Mener du Keiseren?»
«Satan i egen höge person — hyss — se där
kommer han.» De trak sig fra hinanden.
Tømmermanden lænte sig op til palmoren paa ankerspillet
likesom for at finde det sikreste støttepunkt ombord.
De skimtet den lange skikkelsen i den lysegule
oljehyren. Han stod og holdt sig i lo stængevant.
Naar maanen pludselig ståk frem fra en mørk sky,
saa de hele ansigtet med det røde hakeskjægget.
De buskete øienbryn ståk frem foran sydvesten. Han
lignet en stor natugle, og da det tutet og hvinte i
riggen som tusen ugleskrik, virket det dobbelt
uhyggelig.
En enkelt gang naar skuten tok en ekstra
overhaling og hun lettet agterskibet op i luften, kom en
grøn lysning fra styrbords lanterne til at spille paa
ham. Da grep tømmermanden uvilkaarlig fast om
palmoren og mumlet: «Jøsse namn.» Men saa
forsvandt Keiseren agterover.
Tømmermanden entret op paa bakken igjen. Han
gik bort til Mattis.
«Trur du at han er den svarte sjøl?» hvisket
tømmermanden.
«Ja för all del. Har du set ögonen på honom
timmermand? De äro gula som svaflade eldslågor.»
«Jeg skal være glad den dag vi kommer til Rio,»
sukket tømmermanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
