Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
första hib8kn.
Just ingenting als. Det är som det var. —
För hundra år se’n, år åttinio,
Då tog jag mig en lur, som var rar,
Och vips var det framme en karl eller par,
Som hade courage — jämt till nittinio.
Då väckte jag mannep efter mitt sinn’,
Bonaparte, Napoleon, kallad den förste. .
Han hade på näsan och armbågen skinn
Och var af mitt folk den allra störste.
Som en dans han vände båd’ opp och ner
På kungar och folk och troner och riken,
Och efter hans död var det ingen mer,
Som vågade tänka på republiken.
Se’n har det varit om mitt och ditt
Lit;et gräl, som förts både nere och oppe,
Men slutet har varit, som när till en moppe
Den bedagade matmor säger: »Sitt» 1
En liten bit socker och grädde se’n.
Det fins ingen, som inte blir hund för ett ben.
8varte-pettee.
Det är ju det jag altid har sagt.
Så länge trollena lefva på jorden,
Så länge lefver ock deras makt.
Stäng in oss i kyrktorn och klippor och bärg,
Vi flyta kring världen som olja på vatten,
Och vår kulör är samtidens färg,
Litet obestämdt grå som den riktiga natten.
aj la nibsarkp.
Lefve Svarte-Petter 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
