Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 23 - 10 Juni - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
BARNTIDNINGEN SENAPSKORNET
dag ha vi den första oktober.
Kanhända mor är där? Ack, blott Gud vet,
vart hon kommit bland så mycket folk!
Hon visste ju icke besked. Och om hon
även kommit till Filadelfia. — hur
skulle hon komma vidare? O barn, om er
far vore här, han har alla
skeppsunderrättelser. Var skall jag väl börja? Det
bästa är, att jag genast reser efter,
talar med far och sedan söka vi henne.
Ack, vad skall hon tänka om oss? Hon
blir kanhända sjuk av ångest och
förskräckelse. Men brevet kom ju så sent,
— o, vore jag dock nu där!"
En timme senare besteg Maria sin
häst, — hon var icke rädd för vägen,
men väl för att lämna sina barn
ensamma. Den förståndiga Anna skulle göra
allt, vad hon kunde, Sven skulle
ridderligt stå vid hennes sida, Fredrik skulle
hjälpa till av hjärtans lust och de två
små lovade att vara exemplariskt snälla.
Så befallde Maria sitt hem i Guds vård
och red tröstad och dock ängslig
därifrån till modern.
I rätt tid uppnådde hon staden. Ilon
satte in sin häst i det stall, där hennes
mans häst väntade på sin herres
återkomst, — sedan brusade tåget därifrån
med henne. Sent på eftermiddagen kom
hon till Newyork. Här kände även hon
föga igen sig, hade blott varit där två
gånger. Men hon visste, var hennes
man tog in, och skyndade dit. Det gick
den stilla farmarefrun lika som hennes
mor, det ovanliga larmet bedövade
henne. O, om hon blott vore hos sin man,
som visste allt så bra och skulle handla
för henne.
Tyvärr fick hon veta, att han var
utgången och blott hade sagt, att han
skulle komma tillbaka klockan åtta.
Klockan åtta, och hon var ännu icke
sex. Så länge kunde hon icke vara
sysslolös; hon talade med värden och
frågade honom om råd, var hon väl skulle
kunna söka modern.
"Ett skepp från Tyskland kom just
hit tidigt i dag; mellandäckspassagerar-
na ha som alltid farit till Castel Garden
vid Batteryplaee; där bli vanligen alla
de, som vänta på underrättelser,
anvisade rum. Far ni dit, föreståndaren där
är vänlig och redbar, och han skall
gärna giva eder varje underrättelse.’’
Maria gjorde så, — allt var bättre än
att sitta med denna kvalfulla oro. Men
i Castel Garden kunde man ingenting
säga henne. — Jo, hundrade hade
kommit dit i dag, även äldre kvinnor; men
man hade ej upptäckt något eget med
dem, och nu fanns ingen där; alla hade
funnit bekanta eller rest vidare.
Fartyget, som kommit i dag,
tillhörde Norddeutsche Lloyd, och låg vid
Hoboken. En julle förde Maria till
fartyget. Hon ville tala vid kaptenen. Hah
hade nyss lämnat fartyget och bockle på
B-gatan 11 :o 24.
Maria skyndade nu till en ångfärja,
som förde henne till stadens
medelpunkt, där hennes man bodde. Klockan
var nu halv åtta, han måste snart
komma och säge henne, vad som vidare
kunde göras. Hon hade gärna farit till
kaptenen, men han visste väl även ingenting
om en "mrs Svensson", och för ingen
del vågade hon försumma sin man, som
ju måste komma snart.
Forts.
Östra Smålands
Missionsförening
firar, om Gud vill, sitt femtiofjärde
årsmöte i Norrköping den 30 Juni och
1 Juli med början första dagen kl. 10
f. m. å Evang. Luth. Missionssalen,
Källvindsgatan 23. De vänner, som
tänka bevista mötet båda dagarna,
■ombedes å ett brevkort meddela detta
till: Snickaremästare A. A.
Andersson, Källvindsgatan 23. Brödkort
eller bröd torde medtagas.
Tryckt på Norrköpings Tidningars Tryckeri - 1917.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
